– Självklart kan vissa känna en oro, men på det stora hela har man hanterat det bra, genom att ha samtal i arbetsgrupperna och prata om situationen, och vikten av att vara noggrann med säkerhetsarbetet, säger Norra anstaltens huvudskyddsombudsersättare Robin Holmgren.
Precis som SEKO:s förbundsordförande Gabriella Lavecchia menar han att pandemin lett till en ”utbildningsskuld”.
– Det handlar mycket om att man behövt ha extra personal inne, när många varit sjuka, som man inte kunnat skicka iväg på utbildning på samma sätt. Utbildningen har anpassats så att man inte utsätts för många olika miljöer, och man har inte kunnat genomföra vissa fysiska övningar på samma sätt, och det är något vi behöver öka under hösten. Vissa arbetsuppgifter kräver en viss typ av kompetens som inte går att läsa sig till, säger han.
Förutom utbildningsfrågan är den höga beläggningen en faktor som ökar pressen på personalen.
– Vi har en hög beläggning i hela Sverige och det har vi haft under en lång tid. Det påverkar självklart möjligheten att till exempel flytta klienter om det uppstår oroligheter, det blir mindre tid till reflektion, klientsamtal och för det återfallsförebyggande arbetet när tiden går åt till ordning och säkerhet.
Likt Robertsson, tillförordnad anstaltschef, menar Holmgren att det klientnära förhållningssättet i Västervik är en stor fördel.
– Det ger oss god möjlighet att uppfatta oroligheter eller om något händer, säger han.