Så kan Östersjön räddas
Östersjön behöver räddas. Under lång tid har alltför mycket näringsämnen släppts ut och havet har blivit övergött. - Men två miljarder kronor räcker för att få bukt med många av problemen, säger forskare.
Räddningen. Anders Stigebrandt (t v) menar att knappt två miljarder kronor skulle räcka för att komma till tals med många av de problem som Östersjön står inför. Kari Homanen är projektledare för John Nurminens stiftelse och arbetar med avloppsrening i St Petersburg. Foto: Elin Lundholm
Foto:
Under fredagen arrangerade Svenska kryssarklubben ett seminarium i Västervik med temat "Vem ska rädda Östersjön - är det forskare, politiker, du eller jag?"
- För Östersjön behöver verkligen räddas, säger Solgerd Björn-Rasmussen, miljörepresentant för Svenska kryssarklubben, men vi behöver klargöra ansvaret.
Östersjön står inför många problem. Utsläpp av kväve och fosfor från jordbruk och reningsverk göder havet och de syrefria bottnarna breder ut sig. Inom forskarvärlden är man överens om vilka problemen är, men inte hur man kommer till tals med dem.
- Hittills har man satsat mycket på kväverening. Den metoden har dock inte fungerat för Östersjön. Men eftersom många forskare byggt sina karriärer på kväverening har man ändå fortsatt med metoden. Det finns en motvilja till att erkänna att man haft fel, säger oceanografen och professorn Anders Stigebrandt vid Göteborgs universitet.
- Från politisk sida har det även funnits en rädsla att ta i de här problemen. Men eftersom många privata intresseorganisationer nu tar upp problemen tvingas politikerna lyfta frågan. Tänk om någon politiker inför valet sagt "rösta på mig så slipper ni blågröna alger", men det vågade man inte, funderar Anders Stigebrandt.
- Det har saknats konkreta förslag från forskarna. Inom forskarvärlden borde vi kunna berätta vad man bör göra, även om det sedan är en politisk fråga vad man bestämmer sig för i praktiken.
Anders Stigebrandts förslag är att syresätta bottnarna i Östersjön med hjälp av vindkraftverk. Syresättningen skulle medföra att den fosfor som finns lagrad i bottnen hindras från att läcka ut, och ytterligare övergödning undviks. Sådana åtgärder skulle kosta pengar, men enligt Stigebrandt inte så mycket som man kan tro.
- Vi räknar med att 100 kraftverk behövs. Vart och ett kostar 17 miljoner kronor att bygga, varför den totala kostnaden skulle bli 1,7 miljarder. Men den kostnaden skulle alla länder kring Östersjön dela på. För svensk del skulle det kanske handla om 300-400 miljoner kronor. Jämför det med de 10 miljarder som vi betalat för att bygga ut kvävereningen.
Anders Stigebrandt poängterar att detta angriper en del av problematiken. Sedan måste man minska utsläppen också.
Kari Homanen, projektledare för John Nurminens stiftelse, berättade under seminariet om en satsning i St Petersburg. Finländska företag och privatpersoner har skänkt pengar för att utveckla fosforrening av avloppsvattnet i staden.
Stellan Hamrin från Miljödepartementet informerade om det tiopunktsprogram för havsmiljön som miljöminister Andreas Carlgren presenterade under Almedalsveckan. En halv miljard kronor ska satsas inom loppet av tio år, 40 miljoner kronor är avsatta för det första året.
- Målet är att återskapa vattnet till så som det en gång var. Jag tror att det är möjligt men det kommer att ta tid, säger Stellan Hamrin.
- Det är viktigt att komma ihåg att vi alla är ansvariga. Det finns ett synsätt om att vi svenskar är bra, medan de andra är dåliga. Men det stämmer inte. I Polen arbetar man för fullt. Man planerar att bygga 1500 nya reningsverk, och år 2015 kommer man att ha samma reningskapacitet som i Sverige.
- Det kommer att ta tid att rädda Östersjön, men för den sakens skull behöver vi inte bli missmodiga, avslutar Stellan Hamrin.
Så jobbar vi med nyheter