Så här fångades vargar förr i Västerviks kommun

Fram till år 1864 var det tillåtet att använda fångstgropar vid jakt. I dag finns de kvar som fornlämningar, bland annat i Ukna.

Kristina Jonsson har tagit bilden av varggropen, som ligger utanför Ukna.

Kristina Jonsson har tagit bilden av varggropen, som ligger utanför Ukna.

Foto: Kristina Jonsson/Ingrid Johansson-Hjortvid/Heiko Junge

Västervik2023-12-03 08:00

Fångstgropen på bilden ligger vid Baldersberg utanför Ukna. Kristina Jonsson, som bor i Ukna, tog bilden i samband med ett besök på platsen för ett antal år sedan. Gropens väggar är stensatta hela vägen upp.

– Det är ett fint arbete som har lagts ner, konstaterar hon.

För mer information om traktens varggropar, hänvisar hon till Per Arne Fredriksson. Han berättar att det finns åtminstone fyra stycken som är stensatta på samma sätt. De är en–två meter i diameter.

– Sedan vet jag om två rejäla gropar i jorden som inte är stensatta. De är ett par meter djupa och mellan åtta och tio meter i diameter, men det är sluttande kanter, så det är ingen fara för allmänheten, säger han.

En av dem ligger vid Kasinge. Den andra vid Fuld.

Sådana gropar kan ha använts vid så kallade "vargskall" för att driva ner vargen i, innan den dödades.

undefined
Kristina Jonsson har tagit bilden av varggropen, som ligger utanför Ukna.

Två varggropar ligger nära Tjustleden. Donald Öfverberg i Ankarsrum hade tidigare hand om den etappen av leden, där det numera är skyltat att det finns varggropar i närheten.

– Jag tyckte att det var synd att folk som går på Tjustleden inte vet det.

Som han har förstått det, använde man inga varggropar där vargen spetsades på något i våra trakter. I stället la man över saker, så att gropen inte syntes, och lockade dit vargen med något bete. Till exempel en höna, som hängdes upp på en stolpe. Sedan avlivades vargen.

Gropen utformades ofta så att vargen inte kunde ta sig upp igen.

undefined
Donald Öfverberg berättar att det finns varggropar intill Tjustleden.

Daniel Tedenlind, antikvarie på länsstyrelsen, säger att det i dag bara finns fyra fångstgropar för varg registrerade i Västerviks kommun: tre i Västra Eds socken och en i Lofta.

Det är alltså de som är registrerade och kända. Han bedömer att det utöver dessa finns ett antal okända.

– Kulturmiljölagen skyddar dock alla fornlämningar, oavsett om de är kända eller inte.

För att något ska klassas som en fornlämning, ska det uppfylla fyra kriterier. Det ska vara skapat av människan, av äldre tiders bruk, vara varaktigt övergivet och ha tillkommit före år 1850.

Allt detta stämmer in på varggropar, vilket gör att de klassas som fornlämningar.

undefined
Daniel Tedenlind är antikvarie på länsstyrelsen.

Normalt sett är de inte så djupa att de behöver stängslas in, utan svamp- och bärplockare får helt enkelt se sig för, när de är ute i skog och mark.

Det finns dock en riktigt stor varggrop i Oskarshamns kommun, som man enligt Tedenlind kan slå sig ordentligt om man ramlar ner i. Den är det staket runt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!