En som arbetade på VT:s tryckeri och sätteri då var Gösta Andersson. Hans svärson Tage Sjöö har lånat ut bilderna till VT. Alla bilderna är tagna 1951.
Här ser vi hur arbetet på tryckeriet gick till under den här tiden. Då låg Västerviks-Tidningen också vid Stora torget, precis som i dag, men i huset mitt emot. Redaktion och tryckeri fanns då i samma fastighet.
Gösta Andersson var född 1899 och gick bort 1975, efter ett långt arbetsliv.
- Han lämnade Ekblads 1966 med pension, minns Tage Sjöö.
1912 började Gösta Andersson på Leanders tryckeri i Västervik, som trettonåring. 1918 blev han handsättare och tryckare på Västerviks-Posten och var kvar där i 28 år. 1946 bytte han till Västerviks-Tidningen/Ekblads och hann alltså med 20 år till.
Bland hans kvarlåtenskap finns de här bilderna som visar hur arbetet gick till under tidigt 50-tal.
Tidningstryckeriet låg i källaren på fastigheten vid Stora torget och civiltryckeriet på våningen ovanför. Tryckning vid den här tiden var en omständig process, långt från dagens datoriserade produktion.
Hans Gustavsson och Kay Ekström arbetar i dag på VT och anställdes på 60-talet. De minns hur det var på blytiden:
- Sättningen skedde dels för hand, dels med maskin. Man skrev en rad i taget i sättmaskinen.
- På sättmaskinen fanns något som kallades gädda. Det var själva blytackan som var råmaterial till textraderna. Blyet matades ner i en gryta där det smältes för att sedan gjutas till nya typer när raderna skapades.
Bilderna är från tiden då både maskinsättning och handsättning användes. Det var en lång övergångstid.
Typerna är de enskilda bokstäverna gjutna i bly.
- På den ena bilden ser vi Gösta Andersson med en sätthake i handen, berättar Kay Ekström. Den användes för att hålla ihop typerna vid sättningen. Troligen är bilden från civiltryckeriet. Han läser mot manus för att se att allt är korrekt, och man var tvungen att kunna läsa både upp och ner och spegelvänt.
- Heidelbergpressen, där Torsten Svensson arbetar, användes för så kallat högtryck. Troligen användes den för tryckning av till exempel brevpapper och blanketter, säger Hans Gustavsson.