Så blev tandrötan politik
Christer Lindblom doktorerade i svensk tandvårdshistoria.
Tandläkaren, forskaren och förre riksdagsmannen Christer Lindblom i Västervik kan sedan några veckor titulera sig även som filosofie doktor. Hans doktorsavhandling heter Hur tandrötan blev politik och behandlartandläkarprofessionens framväxt i Sverige under tidigt 1900-tal. Foto: MAGNUS GLANS
Foto:
Det dröjde ända fram till 1910-talet innan tandrötan kom att bli en riksdagsfråga i Sverige. De folkvalda började då inse att tandvård var en viktig samhällsfråga.
Men vad var det egentligen som hände på vägen dit? Tandläkare var långt in på 1800-talet hantverkare med låg status.
Idag är det ett akademiskt högstatusyrke. Hur gick den förvandlingen till?
Om detta handlar den doktorsavhandling som tandläkaren, forskaren och före detta riksdagsmannen Christer Lindblom i Västervik skrivit.
Vid den tvärvetenskapliga institutionen på universitetet i Linköping disputerade han den 26 april på avhandlingen " I väntan på tandvård Hur tandrötan blev politik".
- Avhandlingen tar upp tandläkarprofessionens framväxt, säger Christer Lindblom som sedan några veckor nu kan lägga även titeln filosofie doktor till sin "gamla" titel utvecklingschef för Folktandvården i Kalmar län.
Det kan vara svårt att förstå vilket problem tandrötan var i Sverige bara hundra år sedan.
- Den var ett stort samhällsproblem. Frånvaron på grund av tandvärk var enorm, både i skolor och på arbetsplatser. Skolbarn satt ofta och grät på lektionerna.
Tandrötan och dålig munhygien upptäcktes också vara inkörsport till en rad svåra sjukdomar. Man kunde få in TBC-bakterier via ruttnande tänder.
- Då vaknade även läkarna.
I mitten av 1800-talet fanns det knappt tjugo behöriga tandläkare i hela Sverige, de flesta arbetade i Stockholm.
Tandläkare hade ofta en bakgrund som urmakare eller guldsmed.
Tandvården vid denna tid handlade mest om att dra ut trasiga och värkande tänder.
En annan anledning till att politikerna började inse att tandvård var en viktig samhällelig fråga, var att lärarna började klaga högljutt över en tilltagande "luftförskämning".
Det luktade illa i skolsalarna på grund av barnens dåliga och ruttnande tänder...
1924 beslutade riksdagen att tillsätta en första folktandvårdsutredning.
Redan innan folktandvården kom igång i slutet av 1930-talet hade ett hundratal svenska orter hunnit få kommunal skoltandvård.
1970 var Sverige ett av världens mest tandläkartäta länder. Det senaste decenniet har dock antalet tandläkare minskat.
Cirka tio procent av dagens tandläkare försvinner utomlands, oftast till England, där de kan tjäna avsevärt mycket mera pengar på sin yrkesutövning.
Christer Lindblom har jobbat med sin doktorsavhandling sedan 1997. På kvällar, helger och under semestrar eftersom han arbetat heltid under hela forskartiden.
- I januari och februari i år ägnade jag dock all min tid åt att göra klar och renskriva avhandlingen. Min målsättning var att doktorera innan jag fyllt 60 år. Jag klarade det med två veckors marginal.
Christer Lindbloms doktorsavhandling bedömdes av Linköpings universitet ha ett extra brett läsvärde, även utanför fackkretsar. Därför trycktes den upp i form av en snygg, inbunden bok i hela 800 exemplar vilka finns att köpa även i den allmänna bokhandeln.
Christer Lindblom känner sig redan sugen på att forska vidare.
- Förmodligen kommer det att handla om den förebyggande tandvårdens betydelse.
Så jobbar vi med nyheter