Fredrik Ohlsson är lärare på Västerviks gymnasiums ishockeyprofil. Han tränar eleverna på inriktningen och är tränare för VIK:s juniorlag. Han säger att han är väl medveten om att det i många fall finns en jargong som kan vara hård i ett lag.
– Jag vet av erfarenhet att mycket av det som sägs om jargongen kan stämma. En del av det kan vara en del av en så kallad machokultur, säger han.
Han menar att man tidigt måste motverka en kultur som inte inkluderar.
– Vi pratar om det ständigt. Jag gör det både som tränare här och som lärare i skolan.
Vad gör du om du upptäcker kränkande beteende?
– Om någon går över gränsen så talar jag inte om det inför hela laget. Jag tar killarna avsides. Vi agerar hårt om vi märker att någon går över gränsen.
Han menar att problemet finns i hela samhället.
– Gå in på en vanlig verkstad. Det finns nästan garanterat en nakenkalender någonstans. De kommer inte att försvinna förrän någon markerar att det inte är okej.
– Om vi säger att samhället i stort är bra på de här frågorna så ljuger vi. Vi måste jobba med de här frågorna och det försöker vi att göra. Jag tror att tonen blivit bättre, både på och utanför isen men det återstår mycket jobb.
Vad säger spelarna då? När VT hälsar på är det i slutet av morgonens träning i ishallen. Calle Jakobsson och Calle Bülow kliver av isen. De går båda första året på Västerviks gymnasiums hockeylinje och tar sig tid att prata.
De är båda medvetna om att det finns en bild av hur det snackas i omklädningsrum.
Båda säger att det finns en jargong som kan vara rå.
– Men det tror jag mer handlar om att vi känner varandra så bra att vi vet vem man kan "gå på" utan att den personen tar åt sig, säger Calle Bülow.
– På det sättet är det som ett kompisgäng, där det också pratas på ett visst sätt och man har en viss jargong som kan verka väldigt rå för någon annan, säger Calle Jakobsson.
De säger att man mest skämtar om någon gör fel.
– I dag gick jag ut på isen med dubbarna på, jag hade glömt dem och ramlade. Det kommer jag att få höra ett tag, säger Calle Bülow.
De säger också att saker som många säger i omklädningsrummet nog inte skulle fungera var som helst.
– Det är väl på gränsen ibland men jag vet faktiskt inte om det påverkar mitt beteende utanför hallen. Det finns ett visst sätt att prata på, man jävlas med varandra ganska mycket. Men så pratar vi inte i vanliga fall.
Tror ni att man skulle känna sig bekväm med att bryta mot normen på något vis?
– Jag vet inte faktiskt, det beror nog på hur man är som person, säger Calle Bülow.
– Överhuvudtaget tror jag att man inte vill sticka ut från mängden för mycket men det gäller nog annat också, säger Calle Jakobsson.
Fredrik Johansson och Petter Grönwall är ledare i VFF och tränar lag med 13-åriga killar i fotboll. De har båda spelat fotboll och känner igen bilden av hur det pratas. De säger att deras spelare är lite unga ännu, jargong brukar dyka upp ungefär i högstadieålder.
– Snacket blev värre när det kom till seniornivå, det vet vi båda av erfarenhet. Men det var många år sedan vi spelade nu. Hur det ser ut där i dag kan jag inte uttala mig om, säger Petter Grönwall.
– Grejen är att det är allas ansvar, från föräldrar, till skola, till ledare att se till att det inte förekommer kränkningar och att alla känner att de kan och får vara med, säger Fredrik Johansson.
Frågan är aktuell för klubben. VFF har en policy för bland annat hur man uppträder och den har man arbetat med under en längre tid. Petter Grönwall talar om klubbens "omhuldande" inställning. Nästa vecka ska man klubba igenom tillägg som handlar om värdearbete. Båda säger att det händer mycket inom fotbollen.
– Grunden är att alla ska få vara med, oavsett vem man är, säger Fredrik Johansson.
– Vi pratar om de här frågorna mycket, på ett sätt man inte gjorde för bara några år sedan. Jag trodde först att vi skulle stöta på motstånd men är glad över att kunna säga att det har vi inte gjort. Alla ledare nu verkar ta det här på allvar och vi har en samsyn över hur det ska vara.
De säger att just fotbollen har kommit en bit på väg. Petter Grönwall tar upp Östersund som ett exempel.
– De började med övningar och med saker som bryter mot kulturen om hur fotboll "ska" vara genom att ha massor av andra aktiviteter på schemat också, dans till exempel. Det betyder något tror jag.
De tror att frågan kommer att fortsätta vara aktuell, även för deras del.
– Vi måste hålla den aktuell bland alla ledare. Alla ska få vara med, så är det bara. Det går år rätt håll hela tiden men alla måste med i förändringen, också föräldrarna. För attityderna kommer från hemmet.
Om 20 år, hur ser det ut då?
– På relativt kort tid har det börjat att hända saker. Det går år rätt håll och jag förutsätter att det fortsätter göra det, säger Petter Grönwall.
– I slutändan handlar de också om att få ett bra lag. Målet är att så många som möjligt ska spela så länge som möjligt. Känner sig någon utanför eller inte accepterad så blir det inte så, säger Petter Johansson.