Roligare matte i skolan
Matematikprojektet ger en helhetssyn på ämnet.
Ja, visst är det matte. Utan siffror hade du inte kunnat tänka och förstå det du gör i de här situationerna.
Att vi har ett språk för att kunna kommunicera med varandra är självklart. Men en viktig del av språket är matte. Inte bara siffrorna och talen utan också längd och bredd och djup och första och andra och tredje och hundradels sekunder i skidskyttefinalen och poängen i dataspelet.
1996 kom de nationella proven i matematik och de visade att eleverna i skolorna hade alltför dåliga resultat. För två år sedan hade en tredjedel av kommunens femteklassare icke godkänt på matteproven.
- Problemet var att vi undervisade barnen efter läroboken men de nationella proven utgick från den nya läroplanen och kursplanerna. Det var ett glapp däremellan, säger Helen Nilsson.
Hon är lärare på Lidhemsskolan där Per Sverud är rektor. Bo Weimer och Marianne Carse delar på rektorstjänsten på Karstorpsskolan där Marinne även är specialpedagog.
Matematiken har sin grund i språket, menar lärarna.
- Man måste ha begreppen klart för sig för att kunna räkna och förstå, säger Marianne Carse.
År 2000 gick skolorna på söder i stan samman i ett gemensamt projekt för att förbättra och förnya undervisningen i matematik, på initiativ från barn- och utbildningsnämnden som anslagit en halv miljon kronor.
Så gjorde också skolorna i kommunens övriga delar. Projektet pågår fortfarande och man hoppas på pengar även för nästa år.
I den nya läroplanen 1994 och i kursplanen sägs att eleverna ska lära sig tänka logiskt i matematiken. Liksom att eleverna ska kunna utveckla sitt intresse för matte, lära sig matematiskt tänkande och att använda matte till vardags.
- Vi vet att Sverige på senare år halkat efter i matte i internationella jämförelser, berättar Bo Weimer. Det beror på att vi sysslat för mycket med färdighetsträning, för mycket mekanisk räkning och för lite problemlösning.
- Våra elever har varit jätteduktiga på den mekaniska räkningen men tappat den praktiska användningen av matte.
Sedan matteprojektet startade har alla lärare, inte bara mattelärarna, haft många diskussioner om pedagogik och matteundervisning.
- Vi upptäckte när vi började prata med varandra om det hur mycket matte det faktiskt finns i vår vardag och som barnen kommer i kontakt med. Och vi upptäckte hur roligt det är med matte, säger Helen Nilsson.
- Tidigare var matte ett ämne för sig, i dag vill vi integrera det i all undervisning, berättar Per Sverud.
Arbetet i projektet innebär att lärarna inventerat hur matteundervisningen gått till, vilka hjälpmedel man har och vilka tips och trix olika lärare använder sig av. Dessa har de delat med sig av till varandra.
- Vårt nya sätt att arbeta är en effekt av den nya målstyrda skolan. Tidigare var skolan regelstyrd och läraren behövde bara se till att göra rätt. Nu utgår vi från vilka metoder vi ska använda för att nå målen, säger han.
Lärarna har också talat med eleverna om matte, hur de ser på det och vad de tycker är matte.
Fortfarande ska alla elever lära sig gångertabellerna och lära sig räkna i huvudet. Men fler hjälpmedel är tillåtna i dag än tidigare, till exempel miniräknare eller olika tryckta kort som visar till exempel bråktal eller talserier.
- Den elev som behöver detta för att kunna gå vidare får göra det. Det viktiga är förståelsen, att lära sig använde mattekunskaperna, menar Helen Nilsson.
Med det nya sättet att arbeta med matematiken i skolan ser de möjligheter i stället för problem. De betonar helhetssynen och matematikens koppling till språket, och en lösningsfokuserad pedagogik.
Så jobbar vi med nyheter