Roger Magnusson trollband publiken med sina dragningar

I skuggan av Kubakrisen spelades det landslagsfotboll på Bökensved. Sveriges juniorlandslag besegrade Danmark med 3-0 inför 2 315 åskådare.

VT måndagen den 29 oktober 1962.

VT måndagen den 29 oktober 1962.

Foto: VT Bildarkiv

Västervik2009-10-25 11:22
Under veckan före matchen dominerades tidningen av utrikesnyheter med stora svarta rubriker. De båda supermakterna stod på randen till ett tredje världskrig. Läget var spänt. Oron och rädslan för ett kärnvapenkrig var stark i folkdjupen. Diplomaterna jobbade för högtryck för att bevara världsfreden. I Västervik skrevs det historia av trevligare och fredligare slag. Det var den första fotbollslandskampen någonsin i stan. Och oss veterligen har det bara blivit en till. Det var när Sverige mötte Italien 1994 i en U-21-landskamp. Sverige vann med 1-0. Anledningen till att matchen spelades i Västervik var att IFK firade 75 år. Sverige hade aldrig vunnit en juniorlandskamp mot Danmark 1962. Så förväntningarna var höga på det svenska laget som innehöll flera allsvenska spelare. Vi kan nämna målvakten Lennart Gårdvall från Degerfors, Hasse Lundin från Örgryte och Bosse Larsson från Malmö FF, till exempel. Flera av ynglingarna från de lägre serierna blev senare, när de mognat till män, etablerade spelare i den högsta serien och några av dem skrev guldkantade proffskontrakt. Gert Kristiansson, Sven Andersson och Leif Målberg spelade alla som seniorer i Elfsborg. Tommy Svensson i Öster. Han blev till och med förbundskapten för A-landslaget efter sitt proffsäventyr i belgiska Standard Liège. Så det var inget snack om att förbundskapten Helge Antlind från Västerås hade ett talangfullt lag. Men den stora fixstjärnan var ett 17-årigt bollgeni från Blomstermåla: Roger Magnusson var namnet. Han spelade i Åtvidabergs FF och många ville redan se honom i A-landslaget. "Han var russinet i en även för övrigt välsmakande landskampskaka". Han var briljant på Bökensved. Västerviks-Tidningen öste superlativ över den bollskicklige högeryttern. Gång på gång fick han publiken att jubla i högan sky. Hans smarta, fräcka dribblingar och snabba ruscher kunde få vilken fotbollsvän som helst att falla i trans. Bortsett från hans eleganta spel, så gjorde han Sveriges andra mål. Dessutom hade han två skott i stolpen, ett i matchens inledning och i den andra halvleken hade han ett skott som fick målställningen att skaka... Division V-spelaren (!) Lennart Svensson från Kolsva gjorde Sveriges första mål. Örgrytes Roger Carlsson fastställde slutresultatet några minuter före matchens slut. När den finske domaren blåste av matchen stormade de unga Västervik planen och samlades kring dagens store hjälte med nummer 7 på ryggen. Vi var många unga gossar, som saliga av lycka och med tindrade ögon lämnade Bökensved, den där kyliga oktobereftermiddagen med det 17:årige underbarnets autograf i våra block. Hans spel hade väckt drömmar om att själva kunna behandla en boll med samma elegans. Det var som om vår barndoms store fotbollshjälte - Nille Södergrens - glans förbleknade för några dagar... På banketten efteråt diskuterade tidningen med tränaren Bertil Bäckvall om Magnussons framtid - om det inte rent av var dags för att han skulle få pröva lyckan i A-landslaget - sin ringa ålder till trots. - Visst kommer han att spela i A-landslaget vad det lider. Men han är lite för kär i bollen. Det går väl över när han fått leka av sig. Han är ju bara 17 år. Hans teknik är helt unik i svensk fotboll. Om han har en riktigt lyckad dag kan han säkert lägga Råsunda för sina fötter, trodde Bäckvall.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!