Det var i maj 2017 som två handläggare från Skatteverket kom till Målserums avfallsanläggning. Tillsammans med personal från Västervik Miljö och Energi gick man igenom verksamheten, och flödet av avfall.
Det kan verka märkligt att skattemyndigheten är intresserad av avfallshantering, men det handlar om den så kallade deponiskatten. Den kom till på 90-talet. Genom en skatt ville staten göra det dyrare att lägga avfall på deponi – och istället sporra till återvinning.
Många har säkert sett den stora vågen vid entrén till Målserum. Där kör både inpasserade och utpasserande lastbilar upp. Både ingående och utgående last registreras noga – vikt och vad som finns i lasten.
Ett ton avfall in på deponin innebär skatt på 500 kronor.
Det kan kvittas mot avfall som lämnar deponin och går vidare till återvinning, eller till fjärrvärmeverket som bränsle.
Det finns även avfall som stannar kvar på deponin som enligt lag inte behöver skattas.
I höstas kom Skatteverkets förslag till beslut efter Västerviksbesöket: Västervik Miljö och Energi påförs ett skattetillägg på fem miljoner kronor för perioden första oktober 2015 till 31 mars 2017.
– Vi blev väldigt förvånade, och vi hade svårt att förstå deras beslut, säger Västervik Miljö och Energis vd Per Allerth.
Bolaget bestämde sig för att ta strid. En advokat med inriktning mot deponiskatten kontaktades. Resultatet blev ett svar med 42 bilagor.
– Vi var fem personer som arbetade så gott som heltid under två och en halv, tre veckor för att ta fram ett svar, säger Per Allerth.
Nu väntar man på Skatteverkets definitiva utfall, men tvisten har redan fått konsekvenser. För 2018 har man gjort påslag för skatt på vissa avgifter.
– Vi får inte sitta i rävsaxen om Skatteverket inte ändrar sig, säger han.
I bokslutet för 2017 har man gjort en reservation för de fem miljoner kronorna trots att tvisten inte är avgjord.
Per Allerth är kritisk på framförallt två punkter. Vid inspektionen fick den personal som ledsagade tjänstemännen från Skatteverket intrycket att förståelsen för hur en deponi fungerar var begränsad. I efterhand ringde företagets miljöansvarige upp för att förtydliga på några punkter.
– Man tackade nej. Vårt intryck är att beslutet bygger på missförstånd.
Den andra punkten handlar om lagen i sig.
– Det finns områden där skattelagstiftningen kolliderar med miljölagstiftningen.
Han tar ett exempel. Enligt Målserums miljötillstånd så görs en successiv efterbehandling av det avfall som läggs på deponi. Det ska täckas över. De flesta Västerviksbor har sett den stora kulle som byggts upp på Målserum under senare år.
Där använder Västervik Miljö och Energi krossad betong, som man får in som byggavfall, som övertäckning. Enligt bolagets sätt att se det ska betongen vara skattebefriad i och med att den återanvänds för att leva upp till miljövillkoren. Därför har bolaget inte lagt in skatt i sina avgifter för dem som lämnar in krossad betong till deponin. Skatteverket däremot anser att betongen ska beskattas.
– Alternativet skulle vara att täcka över med jungfruligt grus som sprängts loss från berg. Det måste vara ett sämre alternativ, säger Per Allerth.
Han anser att Skatteverket genom sitt agerande kanske drar in extra skattekronor, men att det motverkar ursprungstanken med skatten: Att premiera återvinning.
Västervik är inte den enda orten där det pågår tvister om deponiskatten.
– Det här kan i förlängningen bli en fråga för riksdag och regering, säger Per Allerth.