Rektorsbostaden har räddats för nya århundraden

Gamla rektorsbostaden kallas fortfarande den fastighet som ligger i hörnet av Skolgatan och Östra Kyrkogatan intill S:ta Gertruds kyrka i Västervik.
Det är dock exakt 200 år sedan som Herr Rector Olof Moberger lämnade fastigheten som byggdes i mitten av 1700-talet. 1805 gjorde sig stadens magistrat av med att hålla den som rektorsbostad.
I dag huserar sedan åtta år Dickie Schön i rektorsbostaden som han på ett förtjänstfullt sätt lät renovera för ett par år sedan. Ett värdefullt inslag i stadsbilden säkrades för nya århundraden.
Vi går dock först tillbaka till 1805. Vid den tiden hade under många år ägandeförhållandena till Cederflychtska huset, fattighuset, i kvarteret intill diskuterats. På kartor hade fastigheten fått olika numreringar.

1805 bytte slutligen staden till sig tomten av ställmästare (masmästare) Johan Dahlström, som i utbyte erhöll tomt nummer 98 i norra kvarteret. Med andra ord rektorsgården. Dessutom fick han en mellanavgift av 210 riksdaler riksgäld. Han sålde tydligen vidare för 1810 ägdes rektorsbostaden av justitieborgmästaren Per Sjöberg.
Rektor Moberger var nämnd i en husförhörslängd från 1793 tillsammans med Fru Cristina Kasterman. Han var rektor fram till 1811 och var han bodde efter 1805 vet vi inte.
Rektorsbostaden, i den då nyare tappningen, hade tidigare bara inrymt två rektorer. Rektor Scholae Herr Magister Jonas Brodin, 1786 till 1791 då Moberger tog över efter att Brodin avlidit.

Först ut i huset var rektor Claes Giöthe som var rektor under olika perioder 1741 till 1786. Han blev med dagens uttryck helt enkelt entledigad då och då. När han var borta under hela fyra år så krävde den vikarierande rektorn, magister Anders Roselius, att få tillträde till rektorsbostaden. Han skulle nämligen åtnjuta densamma och halva lönen och begärde handräckning av magistraten.
Inför ett rykte att rektor Giöthe skulle återinträda i tjänst, beslöt stadens borgerskap att meddela domkapitlet i Linköping att allt skulle vara detsamma "som ingen skola i staden funnes".
Återinsatt i tjänst 1768 gjorde sig Giöthe snart åter omöjlig. Bland annat blev han åtalad inför kämnärsrätten för hordomsbrott, men värjde sig genom edgång. Måttet var emellertid nu rågat och han fick 1774 förnyad tjänstledighet, denna gång för hela sin återstående tid.

Även före 1750 hade på nämnda tomt legat rektorsbostäder. Läroverk, eller trivialskola, hade Västervik haft sedan 1500-talet och skolhusen låg i samma kvarter som kyrkan. Skolan och rektorsbostaden hade bara Östra Kyrkogatan mellan sig.
1665 brann såväl skolhus som rektorsbostad efter en vådabrand i Gamla norr. Ett nytt skolhus byggdes och som klarade branden 1677 då danskarna i stort sett eldade upp hela Västervik.
Vid den första branden var Johannes Martini Törning rektor. Han gav inte upp utan samlade sina pojkar på kyrkogården och höll lektionerna bland gravkullarna under tre månader fram till den 13 november. Det måste ha varit kusligt kan tyckas eftersom lektionerna började klockan 5 på morgonen.

På den tiden var det god omsättning på rektorer. 10 stycken exempelvis mellan 1650 och 1675. Här fanns fina namn som Isacus Magni Pelicanus och Petrus Danielis Sudercopensis.
Sudercopensis kan mycket väl betyda Söderköping. På den här tiden delade Västervik skola med Söderköping. Resurserna från högre instans delades.
De små resurserna var också orsak till att omsättningen på rektorer blev stor. Lönen var för dålig och många gick vidare till kyrkliga jobb.
Mycket gnäll var det också på skolhuset som förföll allt mer och det regnade in i alla rum.

En ny skola byggdes och var färdig 1809. Det var i stort sett samma tid som rektorsbostaden tvärs över gatan slutade att vara rektorsbostad. Den då nya fastigheten finns kvar och inrymmer i dag bland annat arkitektkontoret Atrio. Skola var den fram till 1870 då det nya Högre Allmänna Läroverket stod färdigt.
Det hus om Dickie Schön nu bebor byggdes av korsknutat timmer i en våning med sexdelad plan. Manbyggnadens brutna tak var brädklätt, väggarna panelade och rödfärgade. Salen och de tre kamrarna hade slät bröstpanel och papperstapeter. Samtliga 7 innerdörrar var enkla och i speglar. På vinden var en kammare inredd i södra gaveln.
1928 byggdes huset om och fick bland annat en större övervåning.

På gården finns en uthuslänga som byggdes 1794 som brygghus och visthusbod. 1880 byggdes det om till bostad och har senare renoverats flera gånger.
Huvudbyggnaden är sedan många år reveterat och den senaste renoveringen lät Dickie Schön göra 2000. Invändigt finns fortfarande spegeldörrar liksom en del bröstpanel.
- All el fick jag byta ut. Det fanns till och med textilkablar kvar. Otroligt att inget hänt genom åren.
Rektorsbostaden ligger i kvarteret Klockaren. Namnet efter det hus och gård som ligger intill rektorsbostaden.
Kvarteret klarade sig relativt väl vid den stora saneringsvågen på 1960- och 1970-talen. Mot Östra Kyrkogatan blev alla fastigheter kvar medan det däremot blev mycket nytt mot Rådhusgatan.