Rektorn vill gärna ha en hiss

Många skolor i Sverige är inte tillgängliga för elever med funktionshinder. På Breviksskolan i Västervik önskar rektor Ulf Ebegård att en hiss skulle installeras.

En del av Breviksskolan ligger helt i markplan och har också handikapptoaletter vilket gör den tillgänglig för rullstolsburna elever.

En del av Breviksskolan ligger helt i markplan och har också handikapptoaletter vilket gör den tillgänglig för rullstolsburna elever.

Foto: Lisa Olaison

Västervik2008-09-30 00:03
Enligt en ny rapport från Skolverket saknar nästan varannan grundskola i landet hiss eller handikappanpassad toalett. Bristerna gör att valfriheten inte blir lika stor för elever med funktionsnedsättning. Att skolan saknar automatiska dörröppnare eller fungerande ramper kan också vara saker som försvårar för den som sitter i rullstol.- Det gjordes en inventering av skolorna i kommunen för ett eller två år sedan, men det har inte gjorts någon sammanställning av materialet, säger Eva Hebbel på Bostadsbolaget i Västervik, som förvaltar kommunens skolor.- En del skolor är bra, en del är sämre och en del dåliga. Det finns vissa som inte ligger i markplan och inte har hiss, säger Eva Hebbel.En av skolorna som inte är helt handikappanpassad är Breviksskolan, som har låg- och mellanstadium i Västervik. I ett av skolans hus saknas hiss.- Det skulle vara väldigt tråkigt att hänvisa en elev till en annan skola med motiveringen att vi inte kunde ordna en hiss, säger rektor Ulf Ebegård.Skolan har inte haft någon rullstolsburen elev på väldigt länge.- Men hur vi skulle lösa situationen om det blev aktuellt vet jag inte, det skulle bli besvärligt utan hiss, säger Ulf Ebegård.Ett av skolans hus har lokaler i markplan och är anpassad för rullstolsburna, där finns också handikapptoalett tillgänglig. Men musiksalen ligger tre trappor upp, i skolans översta våningsplan.- Jag hoppas vi kan få en hiss där. Det skulle vara önskvärt av andra skäl också, till exempel för transporter, eller för personer som går på kryckor. Dessutom skulle det bli en bättre arbetsmiljö för till exempel vaktmästaren, säger Ulf Ebegård.Till matsalen saknas ramper.- Dit blir det svårt att ta sig med rullstol. Som det ser ut i dagsläget skulle en rullstolsburen person få komma in via nödutgången. Så gör vi när matsalen utnyttjas till vallokal vart fjärde år, säger Ulf Ebegård.Vissa justeringar räknar man med att kunna göra ganska snabbt om en elev med särskilda behov ska börja på skolan, till exempel att uppdatera systemet med hörselslinga eller ordna automatisk dörröppning.- En ramp ska man kunna ordna med kort varsel, men att installera en hiss kräver helt andra planer och kostar mer pengar, säger Ulf Ebegård.- Att bredda en dörr, ordna dörröppnare och korrigera nivåskillnader vid trösklar är ganska enkelt avhjälpta saker. Att installera en hiss är mer komplicerat, det är inte alltid så lätt att hitta en väg upp för hissen, säger Eva Hebbel på Bostadsbolaget i Västervik.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om