Rekordmånga lämnar kyrkan

Under det gångna året har rekordmånga medlemmar, 54 000, lämnat svenska kyrkan. För många är beslutet väl övervägt och starkt motiverat, men allt fler utträden sker på uppmaning av någon av våra kvällstidningar. Senast var det Aftonbladet som hade gjort beräkningar på hur stor den ekonomiska vinsten skulle bli vid ett utträde, man tillhandahöll också en särskild talong som skulle fyllas i och skickas till församlingen. Genomslaget för den här sortens kampanjer är störst i storstadsområdena, men ända ut i vårt kontrakts små landsbygdsförsamlingar märker man av effekterna.

I Blackstads - Hallingebergs pastorat har 18 personer under året begärt utträde, en av dessa har använt Aftonbladets talong. Tidigare år har 3-4 utträden varit det normala. Pastoratets kyrkoherde, tillika kontraktsprosten, Claes- Göran Thorell ser med oro på det ökande antalet utträde ur kyrkan.
? Naturligtvis tycker jag att det är tråkigt. Inte bara ur rent ekonomisk synvinkel, utan framför allt att många utträden betyder att färre människor känner behov av det som kyrkan erbjuder.
För Claes- Göran Thorell är det motsägelsefullt eftersom han tvärtom märker ett ökat behov av kyrkans tjänster.
? Fler än någonsin i vårt pastorat vänder sig till kyrkan för att få hjälp i olika livskriser. Att vi kan ställa upp och hjälpa både praktiskt och med samtal och andra former av stöd tycker jag är positivt. Vi inom kyrkan har ju faktiskt en stor vana att hantera svårigheter i livets olika skeden.

Ekonomiskt betyder många utträden ur kyrkan problem, särskilt för små landsbygdsförsamlingar som ska dra runt sin verksamhet på en krympande budget. En kyrka mitt i byn kommer det nog att finnas kvar, men i vilken omfattning det kommer att bedrivas kyrklig verksamhet i den är, enligt Claes-Göran Thorell, mycket osäkert.
? Redan i dag tvingas församlingar att slå ihop för att ha råd med präst och övrig kyrkobetjäning. I dag tar många kyrkan för given inte bara som en plats där man bekräftar livets olika skeden och där man utövar sin religion, utan också som en utmärkt lokal för högtidliga tilldragelser för skolavslutningar och olika former av konserter. Kyrkan är ju faktiskt också en bärare av stora delar av vårt kulturarv.

Claes-Göran Thorell vill inte kritisera den som väljer att lämna kyrkan. Han har all respekt för ett väl genomtänkt beslut som man vet konsekvenserna av, kvällstidningars kampanjer som leder till impulshandlingar bara för att spara pengar är han däremot kritisk till.
? Varför genomförs aldrig motsvarande kampanjer när det gäller utträden ur till exempel fackföreningar eller andra organisationer?
? För min personliga del finns det mycket verksamhet inom till exempel idrott och kultur som jag tvingas betala till över skattsedeln utan att jag någonsin tar del av utbudet.

Rent ekonomiskt är det förstås en vinst att gå ur svenska kyrkan. Församlingarna i vårt kontrakt tar ut högre avgifter än genomsnittet för riket, beroende på att många församlingar har ett litet befolkningsunderlag.
Den avgift som betalas till kyrkan via skattsedeln är i genomsnitt för hela landet 1,19 procent. I den summan ingår en begravningsavgift, som alla måste betala, på i genomsnitt 0,23 procent. Avgiften ska täcka kostnader för en gravplats och transport av kista eller urna till begravningsplatsen. Det är just i samband med dödsfall och begravningar som Claes- Göran Thorell tycker att han som präst ibland ställs inför svåra dilemman när det gäller icke kyrkotillhöriga
? Det händer mig för inte så länge sedan att barnen till en avliden far kom och ville ha begravning ordnad. Jag såg att han hade lämnat kyrkan, då är min uppgift att säga ifrån att jag inte kan begrava en person som tagit avstånd från kyrkan. Det finns en undantagsregel som säger att det ändå kan ske av ? pastorala skäl?. Ett begrepp som är svårt för oss präster att tyda och som vi bara vill använda i undantagsfall. Vi måste i ett sådant läge hävda den avlidnes rätt att slippa kyrklig ritual, gentemot hans anhörigas önskan att få den begravningsakt som de har tänkt sig.
För att slippa den här sortens dilemman vill han uppmana alla som lämnar kyrkan att meddela sina anhöriga. Skulle det ändå bli en kyrklig akt så har församlingarna kommit överens om att ta ut en avgift på runt 10 000 kronor för den service kyrkan tillhandahåller.

Rekordmånga lämnar kyrkan

Församlingar tvingas slå ihop för att ha råd med präst.