Ewa-Lill Nilsson (L), Pär-Gustav Johansson (M), Maud Ärlebrant (KD), Anders Andersson (KD) och Malin Sjölander (M) vid en pressträff om väg 35.
Den 28 augusti 2002 var en högtidlig dag i Gamleby. Runt 1 000 personer fanns på plats när landshövdingen Sven Lindgren invigde den nya sträckningen av väg 35 till Överum. Bland dem som höll tal fanns dåvarande kommunalrådet Anita Bohman. I talet sade hon:
– Det här är en verklig folkfest och vi har all anledning att glädja oss idag. Men i morgon sätter vi igång och bearbetar för att få hela vägsträckan Västervik – Linköping ombyggd till en modern, snabb och säker förbindelse.
I dag nästan exakt 20 år senare kan man konstatera att det fortfarande finns mycket att göra. Några år efter invigningen i Gamleby fick väg 35 en sträckning som förkortade restiden förbi Åtvidaberg. Just pågår en upprustning på sträckan mellan Linköping och Åtvidaberg.
Förbindelserna med Linköping är de som brukar dyka upp oftast när Västerviks infrastruktur diskuteras. Thomas Eriksson, vd på Västervik Framåt, säger att framförallt en upprustning av väg 35, och i andra hand järnvägen, är det som finns högst upp på önskelistan bland kommunens företagare.
– Det har med vägens beskaffenhet att göra. Den upplevs som dålig, rentav farlig.
I årets valrörelse har framförallt väg 35 hamnat i fokus. Två utspel har gjorts där partier vill driva på utvecklingen för att det ska hända saker på sträckan mellan Överum och länsgränsen:
• Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill att regionen uttalar att en åtgärdsvalsstudie ska göra så snabbt som möjligt. En åtgärdsvalsstudie är en första grundplanering där man tittar på vad som är problemet, och stora drag pekar ut hur det ska åtgärdas.
• Centerpartiet vill att Västerviks kommun lånar ut 30 - 60 miljoner för att en arbetsplan ska tas fram. Arbetsplanen är steget efter en åtgärdsvalsstudie, och är en djupare, mer detaljerad och kostsammare undersökning. Förslaget innebär att kommunen lånar ut pengar till något som är Trafikverket eller möjligen regionens ansvar.
Varför?
– Vi ser att väg 35 är så viktig för Västerviks kommun, med tanke på arbetspendling, närhet till sjukvård och närhet till universitetet. Det är ett lån så vi får tillbaka pengarna, svarar Fredrik Lindwall (C).
Centerpartister vid en annan pressträff om väg 35. Från vänster Karin Helmersson, Fredrik Lindwall, Emmy Ahlstedt och Jörgen Olsson.
Förslagen skiljer sig åt, men grundtanken är densamma. Konkurrensen mellan vägprojekt är hård. Det som kan fälla avgörandet är om ett projekt ligger längre fram i planeringsarbetet.
– När ett vägprojekt på Öland kom i svårigheter och fick skjutas upp så kunde man tidigarelägga ombyggnationen av väg 47/37 mellan Oskarshamn och Bockara just därför, berättar Malin Sjölander (M).
De tre blå partierna trycker hårt på att de måste finnas en beredskap om det skulle dyka upp mer pengar, och de låter förstå att det skulle kunna inträffa om det blir ett regeringsskifte. Då räknar de med att pengar till regionala vägar och järnvägar ska frigöras om det planerade bygget av höghastighetsbanor genom Sverige läggs ner.
Just när det gäller förbindelserna med Linköping så är Region Kalmar län en nyckelspelare på flera sätt:
• Medan E22 och riksväg 40 klassas som vägar av nationellt intresse och därför ingår i riksanslagen, så klassas väg 35 som en regional väg. Visserligen bekostar Trafikverket även regionala vägar, men prioriteringarna bygger på råd från regionen.
• Medan det är Trafikverket som ansvarar för själva Tjustbanan så är det regionen som ansvarar för persontrafiken.
För väg 35:s del råder det inte brist på konkurrerande objekt.
Karin Helmersson (C) säger att som ordförande i regionala utvecklingsnämnden så möts hon av önskemål om upprustade vägar vilken del av länet hon än besöker.
– Men av projekten sticker väg 35 ut på et sätt. På andra håll hör jag inte på samma sätt att vägen är farlig, och att det finns de som faktiskt drar sig för att köra på vägen. Vi får höra att vägen är farlig även från regionens ambulansförare.
Trots alla vackra ord om väg 35 ska nog ingen vänta sig att en stor ombyggnad kommer att starta de närmaste åren.
– Planeringstiderna är långa, säger Fredrik Lindwall.
En optimistisk uppskattning från centerpartisterna lyder att den kan komma in i regionens priolista om fyra år. Därefter kan arbetet med en vägplan ta två till tre år. Först någon gång därefter kan själva byggarbetet starta.
Anita Bohman, och de andra, som för 20 år sedan hoppades på att hela sträckan till Linköping skulle rustas upp ser med andra ord ut att få vänta ett tag till.
DE FULLSTÄNDIGA SVAREN FRÅN PARTIERNA I VÅR ENKÄT:
Socialdemokraterna
Ska regionen att fortsätta satsa på trafik på Tjustbanan, med vad det innebär i investeringar i bland annat vagnar?
Svar: Tjustbanan är en viktigt de för Västervik och Kalmar län och vi kommer fortsätta verka för att det ska vara en säker sträcka för pendling
Vilka vägsträckor i länet borde stå närmast på tur för att rustas upp med hjälp av den regionala vägpotten?
Svar: Vi har kommit överens gemensamt med kommuner och andra partier om hur vi ska prioritera de medel vi får från Transportstyrelsen. Infrastrukturen i vårt län är eftersatt och därför är det viktigt att vi har en bred enighet om vad som ska prioriteras båda över partigränser och kommungränser. Vid nästa planperiod kommer vi prioritera väg 35.
Moderaterna
Ska regionen att fortsätta satsa på trafik på Tjustbanan, med vad det innebär i investeringar i bland annat vagnar?
Svar: I första hand måste staten börja ta sitt ansvar för infrastrukturen i Kalmar län. Idag får länet ungefär en tiondel av vad vi skulle få per invånare. Staten måste alltså gå in och ta sitt ansvar för att rusta upp och elektrifiera banan, det ska inte regionen behöva bekosta. Nya tåg är redan på gång, nu är det påverkansarbetet som måste förbättras kraftigt kommande mandatperiod så vi inte ännu en gång får minst tilldelning av alla regioner i landet. För den som pendlar till studier och jobb är tåget oerhört viktigt och kan inte ersättas med buss så som väg 35 ser ut just nu.
Vilka vägsträckor i länet borde stå närmast på tur för att rustas upp med hjälp av den regionala vägpotten?
Svar: Väg 35. Det är den väg som står näst på tur. Redan nu har östgötarna påbörjat och rentav slutfört utbyggnad av vägsträckor på sin sida länsgränsen, här i Kalmar län har man inte ens påbörjat arbetet med åtgärdsvalsstudien för vägen. Detta innebär att arbetet med utbyggnad inte kan komma igång skyndsamt om nya medel skulle tillföras exempelvis från statligt håll. Vid ett regeringsskifte skulle t ex höghastighetsjärnvägen avbrytas och mellan 300 och 500 miljarder frigöras till infrastruktur i övriga landet.
Sverigedemokraterna
Ska regionen att fortsätta satsa på trafik på Tjustbanan, med vad det innebär i investeringar i bland annat vagnar?
Svar: Ja, Tjustbanan är viktig för bland annat arbetspendling och studier. Med en upprustad Tjustbana blir pendlingstiden åtskilligt kortare än med bil.
Vilka vägsträckor i länet borde stå närmast på tur för att rustas upp med hjälp av den regionala vägpotten?
Svar: Väg 35 mot Linköping samt E22, i synnerhet sträckan från Verkebäck och söderut tills vägen åter blir 2 + 1.
Vänsterpartiet
Ska regionen att fortsätta satsa på trafik på Tjustbanan, med vad det innebär i investeringar i bland annat vagnar?
Svar: Ja. Vi behöver även påverka staten så att det kommer mer investeringsmedel till upprustning av de regionala banorna.
Vilka vägsträckor i länet borde stå närmast på tur för att rustas upp med hjälp av den regionala vägpotten?
Regionen har en prioriteringslista över vilka vägar och objekt som är viktigast och den är välförankrad hos kommunerna och näringslivet i länet. Utöver den ser vi absolut behovet att rusta upp väg 35. Behovet av investeringar i länets infrastruktur är så mycket större än de medel som vi får tilldelade.
Centerpartiet
Ska regionen att fortsätta satsa på trafik på Tjustbanan, med vad det innebär i investeringar i bland annat vagnar?
Svar: Ja, regionen har beställt nya tåg. Efter ett rejält påverkansarbete har vi också fått med banan i den Nationella transportplanen. Där står det att nytt signalsystem ska införas samt att brister som finns ska åtgärdas, detta är en framgång.
Vilka vägsträckor i länet borde stå närmast på tur för att rustas upp med hjälp av den regionala vägpotten?
Svar: Inför nästa planperiod kommer bristlistan som finns att tas upp igen. I den finns väg 35 som har stora brister och behov av åtgärder. Det kan dels röra sig om investeringar men också ytterligare underhåll.
Liberalerna:
Ska regionen att fortsätta satsa på trafik på Tjustbanan, med vad det innebär i investeringar i bland annat vagnar?
Svar: Ja.
Vilka vägsträckor i länet borde stå närmast på tur för att rustas upp med hjälp av den regionala vägpotten?
Svar: Väg 35 Överum-Ulvsdal samt väg 37/47 Bockara-Århult.
Miljöpartiet:
Ska regionen att fortsätta satsa på trafik på Tjustbanan, med vad det innebär i investeringar i bland annat vagnar?
Svar: Självklart är spårbunden och elektrifierad trafik en viktig del i klimatomställningen och gynnar både person som godstransporter
Vilka vägsträckor i länet borde stå närmast på tur för att rustas upp med hjälp av den regionala vägpotten?
Svar: 35 är ökänd och i stort behov av åtgärder.
Kristdemokraterna:
Ska regionen att fortsätta satsa på trafik på Tjustbanan, med vad det innebär i investeringar i bland annat vagnar?
Svar: Om staten avbryter penningslöseriet med höghastighetsbanor så tror vi att Tjustbanan kan får statligt stöd för upprustning av räls mm så att vi effektivt kan nyttja de nya vagnar som är beställda.
Vilka vägsträckor i länet borde stå närmast på tur för att rustas upp med hjälp av den regionala vägpotten?
Svar: Vi har varit tydliga med att det är riksväg 35 mellan Västervik/Överum och Linköping som ska ha högsta prioritering.