Regeringskommitté ska hitta åtgärder mot hot mot politiker
Nybros kommunalråd Stig Davidsson deltar i kommittén.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet genomförde tillsammans under våren en undersökning om hoten mot politiker i kommuner och landsting. Undersökningen var en uppföljning av en undersökning som gjordes för tre år sedan, men då omfattades enbart kommunpolitiker.
? Det är ingen stor skillnad mellan undersökningarna när det gäller kommunerna, men jag tror att det har ökat på landstingssidan gentemot vad det var tidigare. Det beror bland annat på att man gjort stora förändringar i välfärdssystemet. I Gävleborg var det bombhot mot möten efter att man beslutat att lägga ner BB, säger Stig Davidsson (c) som är kommunalråd i Nybro kommun som också sitter med i ledningen för Kommunförbundet. Han har i egenskap av ledningsrepresentant varit med att ta fram förbundets undersökning om hot mot politiker.
Han har själv blivit utsatt för hot från nynazister för några år sedan och är engagerad i arbetet mot hot och våld mot politiker. Bland annat har han tillsammans med bland andra dåvarande kommunalrådet Björn Fries i Karlskrona startat ett nätverk som arbetar med hotfrågorna. Han är också med i en kommitté som regeringen tillsatt för att arbeta med hotfrågorna. I.dag sammanträder kommittén för första gången och syftet är att titta på vilka åtgärder som kan tas till för att förebygga hot mot politiker och vilka informationsinsatser som behövs. Ett slutbetänkande ska presenteras våren 2006.
? Det finns olika typer av hot mot politiker. Det kan vara när man lägger ner verksamheter, eller från extrema grupper eller människor som känner sig förfördelade av kommunen.
Det är till exempel ganska vanligt att människor känner sig förfördelade i samband med olika sociala frågor, eller kanske när de inte har fått bygglov.
När är det vanligast att politiker blir hotade?
? Det vet jag inte. Men hot i samband med förändringar i organisationen har kommit de senare åren.
Det är precis vad som nu har hänt i Kalmar läns landsting där Peter Johansson och även hans familj fått klä skott för de organisatoriska förändringar som gjorts och görs.
? Rent allmänt är det helt oacceptabelt om politiker tvingas avgå på grund av hot mot sig själva och mot familjen. Då måste vi agera över partigränserna, säger Stig Davidsson.
Sådana samarbeten finns på många håll, bland annat genomförs konferenser med temat hot och våld mot politiker.
? Vi har diskuterat att genomföra en konferens i vår i Kalmar län i Regionförbundets regi.
Hur den som blir hotad ska agera är olika från fall till fall, säger Stig Davidsson.
? Men jag tycker alltid att man ska polisanmäla och så långt möjligt ge offentlighet åt det här för att markera att vi inte tolererar det här.
Men, konstaterar han, det är skillnad om den hotade politikern har hemmaboende barn som Peter Johansson, eller inte har det, som han själv.
? Det finns olika skolor. Poliser kan tycka att om det är en grupp så är de ute efter att få uppmärksamhet.
Fakta/UndersökningenSvenska kommunförbundet och Landstingsförbundet genomförde under våren 2004 en undersökning av i vilken omfattning kommun- och landstingspolitiker blir utsatta för hot. Politikerna fick svara på frågan om de upplevt hot under de senaste 18 månaderna.
En motsvarande undersökning genomfördes 2001, men då bara med kommunpolitiker.
Politikerna i storstäderna utsätts för mest hot, men hoten har ökat i glesbygdskommunerna från den första undersökningen till den andra. 2001 var det 12 procent av politikerna i glesbygdskommunerna som upplevt hot mot sig själva eller mot sin familj under de senaste 18 månaderna. Nu är det 14 procent.
Det är större andel kvinnor än män som utsätts för hot, men allra störst risk löper kommunalråden. Även i landstingen är det de politiker som sitter på de högsta posterna som är mest utsatta för hot och våld. 20 procent av politikerna i landstingsstyrelser och landstingsfullmäktige har blivit utsatta.
Förutom de båda förbunden har fler organisationer deltagit i arbetsgruppen för undersökningen: Brottsförebyggande rådet, justitiedepartementet, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, Säpo samt förtroendevalda i kommuner och landsting.
En motsvarande undersökning genomfördes 2001, men då bara med kommunpolitiker.
Politikerna i storstäderna utsätts för mest hot, men hoten har ökat i glesbygdskommunerna från den första undersökningen till den andra. 2001 var det 12 procent av politikerna i glesbygdskommunerna som upplevt hot mot sig själva eller mot sin familj under de senaste 18 månaderna. Nu är det 14 procent.
Det är större andel kvinnor än män som utsätts för hot, men allra störst risk löper kommunalråden. Även i landstingen är det de politiker som sitter på de högsta posterna som är mest utsatta för hot och våld. 20 procent av politikerna i landstingsstyrelser och landstingsfullmäktige har blivit utsatta.
Förutom de båda förbunden har fler organisationer deltagit i arbetsgruppen för undersökningen: Brottsförebyggande rådet, justitiedepartementet, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, Säpo samt förtroendevalda i kommuner och landsting.
Så jobbar vi med nyheter