Regeringen prutade på investering på Tjustbanan

Regeringen tycker att kostnaden för signalsystem till bland annat Tjustbanan blivit för hög. Beloppet har prutats ner till hälften.

Karin Helmersson (C) tror inte att det nedbantade anslaget till nytt signalsystem ska vara ett hot mot Tjustbanan eller Stångådalsbanan.

Karin Helmersson (C) tror inte att det nedbantade anslaget till nytt signalsystem ska vara ett hot mot Tjustbanan eller Stångådalsbanan.

Foto: Johanna Rotebäck

Västervik2022-06-17 08:00

I veckan presenterade regeringen sin infrastrukturproposition. När regionpolitikerna fick en föredragning i onsdags dök en detalj upp som kan vara oroväckande. Anslaget till nytt signalsystem på Tjust- och Stångådalsbanan är halverat. Vad det kan få för konsekvenser är oklart, enligt ett pressmeddelande från regionen.

Ett nytt modernt system enligt ERMTS-standard är en nödvändighet för att de nya tåg som beställts ska kunna börja rulla på banorna. "Tidigare har beskedet varit att banorna skulle få ERTMS med start 2023. Systemet är nödvändigt för trafiken då nya tåg kommer att tas i drift 2025-2026", skriver regionen.

Regionrådet Karin Helmersson (C) tonar ner dramatiken. Det halverade bidraget är, enligt henne, inte riktat mot Tjust- eller Stångådalsbanan specifikt. Det gäller alla järnvägsbanor runt om i landet som har äldre system:

– Regeringen har reagerat på att kostnaderna för några av Trafikverkets projekt ökat väldigt mycket på kort tid. Därför markerade man att man inte accepterade fördyringen.

Enligt henne får Trafikverket försöka få ner kostnaderna för att införa nya signalsystem.

Kan det ändå inte bli problem om upphandlingen av nya system drar ut på tiden. Ni har ju beställt tåg som behöver det nya systemet?

– Jo, men det går att lösa. Det finns banor med det nya signalsystemet på plats där tågen kan börja att gå.

Det innebär att Tjustbanan och Stångådalsbanan kan få leva med de nuvarande tågen längre än planerat. Om problemet skulle bli långvarigt kan de nya tågen byggas om för att passa det gamla systemet, men det innebär en extrakostnad.

Ett besked som möttes positivt framförallt av de socialdemokratiska regionpolitikerna var att en utredning ska tillsättas för utreda en delelektrifiering av Tjust- och Stångådalsbanan. Kristdemokraten Gudrun Brunegård var inte lika imponerad: 

– Tågbanorna behöver mer än utredningar, sade hon på nyhetssajten Oskarshamnsnytt.

Centerpartisten Karin Helmersson anser att en utredning ändå är ett sundhetstecken.

– För fyra år sedan gjordes en utredning av kust-till-kust-banan. Nu såg vi att det fanns investeringar i banan.

Hon lägger till att utöver regeringens infrastrukturproposition finns det ytterligare en viktig fråga för banorna i norra länsdelen: Den nya placeringen av en järnvägsstation i Linköping, och hur länsjärnvägarna ska kunna ansluta. Det är en fråga som inte är avgjord än.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!