Språket är nyckeln till mycket här i världen. Restaurangvärlden har sina egna ord och termer man behöver bekanta sig med. "Det är inte säkert att någon talar ukrainska där de får jobb och kan hjälpa till att översätta. Då gäller det att lära sig svenska redan innan", säger Raymond. I profil syn även Anna Voronova.
– På svenska! ropar köksmästare Raymond Hanna när vi äntrar köket.
Bröd bakas, köttfärs steks och bearnaisesås reds. Ett tiotal personer rör sig i restaurangmiljön – en majoritet av dem är ukrainska kvinnor.
Att han snabbt griper in när det växlas mellan ukrainska, svenska och engelska har att göra med att han själv är medveten vilken nyckelfaktor språket spelar när man är ny i ett land.
– Jag kom till Sverige som 16-åring en onsdag 1986. På måndagen veckan efter fick jag mitt första jobb som diskplockare, säger Raymond Hanna.
Tiderna var annorlunda då, förklarar han. Invandringen till Sverige såg inte ut som den gör i dag och själv kunde han inte kommunicera med någon annan på sitt modersmål, arabiska, i restaurangmiljöerna. Språket blev nyckeln för att bättre komma in i samhället. Därför är han mån om att alla ska försöka prata svenska i så stor utsträckning som möjligt under kökspassen.
Målet är att komma ut i arbete. Raymond Hanna beskriver det som att krogbranschen skriker efter arbetsvillig personal. Samtidigt är det viktigt att man är uppmärksam, och inte låter sig utnyttjas och jobba för oskäliga löner. På bild från vänster: Olga Iermolenka, Malin Karlsson och Anna Voronova.
Som ett led i att bättre interageras i Sverige har Sensus tillsammans med Smak by Raymond startat en nysatsning för ukrainska kvinnor. Genom att erbjuda en kostnadsfri köksbiträdeutbildning är förhoppningen att kvinnorna ska kunna förbättra sin svenska och på sikt kunna komma in i arbete inom hotell- och restaurangbranschen.
– Jag upplever att en del kvinnor kände sig rastlösa. "Vi vill bara göra något" sa de till mig, berättar Malin Karlsson från Sensus.
Köksutbildningen som erbjuds är av internationell standard och körs bland annat i Stockholm under projektet Jalla Rinkeby. Både Raymond Hanna och Malin Karlsson hoppas att kvinnorna ska kunna komma väl in kommunens restaurangbransch.
Projektet drog igång i början av maj och planeras pågå till och med slutet av augusti. En förmiddag i veckan hjälper kvinnorna till att förbereda den annalkande lunchserveringen. Efter lunch väntar två timmars lektion i svenska.
– Pengar för satsningen kommer bland annat från projektet Care of folkbilding, ett EU-finansierat projekt för att underlätta integration, förklarar Malin Karlsson och fortsätter:
– Då ukrainska flyktingar lyder under massflyktsdirektivet får de inte asyl, och kan därmed heller inte få någon offentlig praktik eller studera SFI.
Lunchen preppas. På bild syns Svetlana, Anna och Daria.
Olga Iermolenka, 50 och Anna Voronova, 46, är några av kvinnorna som är på plats under vårt besök. De har sedan tidigare ingen yrkeserfarenhet av att arbeta inom restaurangbranschen. I Ukraina arbetar Olga Iermolenka som farmaceut och Anna Voronova som administratör.
– I Ukraina lär sig alla kvinnor laga mat. Det är roligt, berättar Anna Voronova.