Det visar de mätningar som läkemedelskommittén gjort över i vilken utsträckning läkare och vårdinrättningar i länet följer de rekommendationer som ges. Läkaren Göran Nilsson från Överum är en av de läkare i länet som ständigt försöker hålla sig uppdaterad om vilka läkemedelssubstanser som kan bytas ut mot andra, billigare alternativ. Och hittills har han lyckats bra. Så bra att landstingets läkemedelskommitté fått upp ögonen för hans arbete med att medvetet hålla läkemedelskostnaderna nere. Men egentligen är det inte så komplicerat, menar han. - Målet är att få ett så bra läkemedel som möjligt till ett så bra pris som möjligt, förklarar Göran Nilsson. Varje år upprättar läkemedelskommittén i samråd med sina arbetsgrupper en lista över rekommenderade läkemedel för olika sjukdomstillstånd. I vissa fall kan det vara så att nyare och dyrare substanser inte fungerar bättre än de gamla, och då finns det ingen anledning att välja dessa i första hand. Ett exempel är gruppen hjärt- och kärlsjuka patienter. Där finns sedan många år en grupp läkemedel, så kallade ACE-hämmare som var revolutionerande när de kom. I dag finns en ny generation läkemedel avsedda för denna grupp. Läkemedel som ibland rutinmässigt skrivs ut trots att många patienter skulle klara sig precis lika bra med ACE-hämmare. Men lika lite som man rutinmässigt bör skriva ut en dyrare läkemedelsgrupp, kan man skriva ut den billigare varianten åt alla. Givetvis måste en prövning göras anpassad för varje patient och dess sjukdomstillstånd. - Det ekonomiska incitamentet är inte det första man tittar på utan i stället på läkemedlets verkan, säkerhet och hur det fungerar ihop med andra mediciner, säger Göran Nilsson. Läkemedelskommittén sammanställer regelbundet statistik över följsamheten till den rekommenderade läkemedelslistan. Målen för i vilken omfattning listan bör följas, sätts olika beroende på vilken grupp det handlar om. För patienter med exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar är målet att andelen ACE-hämmare ska öka till minst 75 procent. I december 2006 var siffran för hela länet 68 procent. Göran Nilsson hade vid mättillfället augusti till oktober 2006 en följsamhet på 84 procent i den aktuella gruppen vilket var den högsta siffran bland länets vårdcentraler. Om hela länet hade skrivit ut ACE-hämmare i stället för andra, dyrare läkemedel i samma omfattning, hade 5,7 miljoner kronor kunnat sparas åt landstinget under 2006. Och det bara på en sjukdomsgrupp. Följsamheten för den aktuella gruppen varierade stort - på mellan 18 och 84 procent hos de olika läkarna och vårdcentralerna. 32 av de 43 undersökta vårdinrättningarna uppnådde inte målet på 75 procent ACE-hämmare. Av de sex inrättningarna i Västerviks kommun klarade alla utom en det uppsatta målet. Men vad beror det då på att variationerna i följsamhet är så stora mellan olika mottagningar? - Mycket beror på vad man har för information om hur förskrivningsmönstret ser ut, säger Göran Nilsson som trots att han har privat vårdavtal med landstinget har tillgång till landstingets statistikdatabas där han kan se hur mycket av läkemedelsbudgeten han förbrukar per år jämfört med andra och hur mönstret vid förskrivningarna ser ut. Något som skapar både en piska och en morot för att ytterligare hålla nere kostnaderna.
Läs mer i morgondagens tidning.
