Ramadan - tid för fasta och fest

Vid mitt besök har man just avslutat kvällens bön och några av männen har redan begett sig hem till sina familjer. Några har dröjt sig kvar och bjuder mig vänligt att sitta ned runt bordet och delta i deras samtal.
Dadlar, kex, te och läsk står framdukat och såsom arabisk gästfrihet påbjuder så delar de förstås med sig till mig.
Efter presentation och min förklaring till varför jag är där så kommer samtalen mycket snart igång. De vill gärna berätta om vad ramadan betyder för dem.
- Det är en viktig handling som vi gör för att den är påbjuden i koranen, berättar Mostafa Hadrous. Det positiva med fastemånaden är bland annat att vi får känna på hur det är för den som är fattig och inte har tillräckligt att äta. Vi ska inte bara tänka på de fattiga utan också dela med oss extra under den här tiden.
- Vi känner också en stark gemenskap med andra muslimer i världen under ramadan. Bönen är särskilt viktig då och vi försöker fördjupa oss i vår religion.

Några av männen runt bordet berättar att de får frågor på arbetet och i skolan om varför de fastar.
- Vi svarar gärna, säger Mohamad Adam.
Han går i skolan och tycker att det är positivt att människor är intresserade och vill veta mer om hans religion. Annars efterlyser alla männen en större förståelse och mer saklig information om islam.
- Vi förknippas numera mest med krig, terror och våld, säger Mohamad Soubh. Det är en orättvis bild som många medier ger. Det finns förstås dåliga muslimer, lika väl som det finns andra dåliga människor. En riktig muslim vill leva i fred, det är därför vårt hälsningsord på arabiska betyder just - fred.
Omvärldens syn på islam är ett ämne som ofta diskuteras när männen samlas efter bönen för en stunds gemenskap.
- Annars kan vi prata om vad som helst som är aktuellt, säger Mohamad Adam, efter valet har vi till exempel pratat en del om Reinfeldts nya regering.
Uppstår religiösa spörsmål så är det alltid imamen som tillfrågas. En sådan fråga är hur man ska klara ramadan när den så småningom kommer att inträffa under sommaren när det knappast aldrig blir någon natt. Han vet besked:
- Man får då rätta sig efter det muslimska land som ligger närmast Sverige.

På min fråga varför inga kvinnor finns med i moskén, får jag svaret att de är hemma och ser till barnen och sköter hemmet. Att det krävs större arbetsinsatser och en noggrann planering för kvinnorna under den här månaden kan man förstå när det berättas att hela familjen samlas när fastan bryts på kvällen och äter en riktig festmåltid.
Att männen sedan går till moskén och ägnar sig åt bön och samvaro medan kvinnorna har mycket arbete kvar, känns som en manlig förmån som inte är unik för den muslimska kulturen.

Den riktigt stora festen som avslutar ramadan är ändå en angelägenhet för alla i familjen. Då köper man presenter till varandra, smycken till kvinnorna är mycket vanligt. Nya kläder ska det också vara och så lagas det massor av mat.
Att ta kontakt med anhöriga i det gamla hemlandet och att skicka gåvor dit är viktigt för många.
Den stora festen, benämnd id al Fitri på arabiska och bajram på turkiska, brukar i Västervik hållas i någon lokal där alla muslimer i stan kan få plats och dela glädjen över den avslutade fastan.
Vilken dag festen blir vet man inte i förväg. Det bestäms när någon muslim först får se månskäran på himlen.
- Den 22 eller 23 oktober blir det troligen, säger Mostafa Hadrous och passar samtidigt på att hälsa mig välkommen att delta.

Ramadan - tid för fasta och fest

I det islamska kulturcentrets lokaler i Västervik finns det möjlighet för muslimer att varje dag be kvällsbön under ledning av församlingens imam Abdul Majid. Normalt brukar ett tiotal män samlas, under ramadan är man något flera.