Rallarna byggde järnvägen

Herbert Paalberg i Västervik tror att den ena bilden är ett rallarlag och att det antingen är anläggandet av spåret ut till Westerviks Pappersbruk som uppfördes omkring 1915, eller nyanläggningen av industrispåret till Luzernahamnen 1926. Han skriver: "En del av laget sitter på en järnvägstralla och det sticker ut några järnvägsräler i bilden på trallan, man ser också trallhjulen och det har en spårvidd av 891 mm vilket är detsamma som vår gamla Västerviksbana innan breddningen till normalspår 1964. Mannen längst till vänster ser ut som en banarbetare med sitt tjänstetecken på skärmössan, ett bevingat hjul samt att han har en väst med mässingsknappar och fickur med klockkedja." Thomas Widegren i Västervik berättar att hans morfar Axel Kristansson finns med på bilden med järnvägsbygget. Det är mannen som står längst ut till vänster och som håller i en käpp av något slag. - Morfar var bas, det vill säga banförman, vid järnvägen i Västervik. Han var född 1891 och troligen är bilden från 30-talet, det ser ut så. Morfar bodde med sin familj i en tjänstebostad, en liten banvaktsstuga ungefär vid den järnvägsövergången som låg där Tjustskolan nu ligger. Han tror också att arbetarna på bilden håller på att byta räls på någon del av järnvägen.

- Jag pratade med min pappa om fotografierna och han kände igen mannan som står direkt till höger om morfar. Han hette John Johansson, och finns också med på den andra bilden.

Se rallarbilden i större format.

Maj Granberg i Västervik känner igen sin pappa på bilden med husbyggarna: - Han hette Emanuel Persson och var 67 år när han dog 1965. Jag tror att bilden är från 30-talet och att det är arbete de gör för att de är arbetslösa. Pappa var arbetslös mycket vid den tiden, och då ordnades nödarbeten. Pappa berättade att de lade ut tågräls, det minns jag. Emanuel Persson är mannen i hatt som fjärde från vänster på bilden. Precis framför honom sitter en man i ljus keps och som lutar sig mot en pinne eller ett spett. 1922 var arbetslösheten i Sverige 34,3 procent. Nödhjälpsarbeten, eller så kallade AK-arbeten, ordnades under 20- och 30-talet för att ge jobb åt de arbetslösa, som fick 75 procent av en vanlig grovarbetarlön. Framför allt byggde de vägar.

Margareta Neumann har också hört av sig till VT och skriver att hon känner igen en person, mannen i vit overall. Han heter Gösta Engström och var murare.

Jan Nordin bekräftar detta i ett mail till VT. Han skriver: "Mannen i vit overall är min morbror, Gösta Engstöm. Mannen till vänster om Gösta kan vara Göstas äldre bror Valter Engström. Valter var också murare. Även deras far Kurt Engström var murare."

Se husbyggarbilden i större format.

Rallarna byggde järnvägen

Den 12 oktober publicerade vi två gamla bilder med olika byggarlag, inlämnade av Hans Linderoth. Flera läsare har hört av sig om bilderna.