När Annagården först valdes ut som evakueringsboende var oron stor hos personalen. Hade de förutsättningar för att klara det här? Hur stor var risken att bli smittade? Och hur farlig var sjukdomen egentligen?

– Det var mycket ovisshet och jag var ganska rädd, rädd för att bli smittad och rädd för att jag skulle ta med mig smittan hem, säger Jessika Gustavsson.

– Samtidigt var vi lite stolta, i allt det jobbiga, över att vara utvalda.

Hon berättar att personalen hade stor hjälp av stödet från MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska och personalhälsan, där de fick möjlighet till enskilda samtal.

När covid-patienterna började rulla in kände de sig väl förberedda. De fick information om läget varje dag, och tycker att kommunen var snabba med att se till att det fanns både rutiner skyddsmaterial på plats.

– Jag har känt mig tryggare med att jobba här än jag har gjort när jag varit ute på andra ställen, säger Linda Åkerman.

– Här hade vi tänkt hela vägen, övat, och har skyddsutrustning på hela tiden.

Flera tycker att också att situationen varit utvecklande både personligt och yrkesmässigt.

– Vi har insett hur duktiga vi är och hur mycket vi kan om vård, säger Linda Åkerman.

– Och vi har också lärt oss en massa nytt, säger Emsuda Arslanovik.

Några ur personalen fick också flytta de icke covid-sjuka korttidspatienterna och ta delar av nya boendet på Dalsvägen i Gunnebo i besittning.

– Vi fick börja med att installera tvätt- och diskmaskiner, för det var inte gjort. Så det var en utmaning, men en rolig utmaning, säger Anna Ericsson.

Personalen berättar att de försökt att vara så flexibla som möjligt, flyttat semestrar och kommit in till jobbet konstiga tider.

På frågan om det finns något de skulle önska sig, som kunde göras bättre, kommer det omedelbara svaret:

– Högre lön till alla som jobbar inom vården.

– Och ett slut på delade turer, som vi fortfarande har här i Västervik.

Enligt tidningen Kommunalarbetaren ligger medellönen för undersköterskor i Västervik på 25 130 kronor. Västervik hamnar därmed i botten i länet. Och faktiskt i botten i hela landet, efter Bjurholms kommun, där medellönen är 25 057 kronor.

Nu har Annagården inte längre några covid-sjuka boende och personalen är tillbaka på samma plats.

– Det är skönt! Vi tycker om varandra, säger Marie Ingesson.