Markus Fridell är Kart- och GIS-ingenjör på Samhällsbyggnadsenheten i Västervik. Han har sammanställt befolkningsprognoserna för Västervik de senaste åren.
Vi ringer upp Markus Fridell, som jobbar på samhällsbyggnadsenheten. Varje år tar han fram en befolkningsprognos, som ligger till grund för mycket inom kommunen: var man ska bygga bostäder, hur näringslivsarbetet ska fortgå, och inte minst: hur många förskolor och skolor som behövs.
De senaste åren har osäkerheten i prognosen varit stor.
– Osäkerheten ökar ju mindre området är. Vi gör prognoser både på kommunnivå och på delområden i kommunen. Ju mindre populationen är desto mindre avvikelse i det förväntade beteendet krävs för att det ska bli en avvikelse från prognosen, säger Fridell.
Kort sagt: Om tio personer plötsligt flyttar in i ett område som har 100 invånare blir avvikelsen större än om de tio personerna flyttar in där det i stället redan bor 10 000.
På kommunnivå brukar prognoserna stämma ganska väl, enligt Fridell.
Men...:
– Det gäller så länge det inte händer stora saker i omvärlden.
Han nämner pandemin, som följdes av kriget mot Ukraina, och inflation. Innan dess kom en stor migrationsvåg efter 2015.
– När det händer försöker vi ta stöd i de prognoser som finns på riksnivå, förklarar Fridell.
Antagandet att Västervik kommer ha för många skolplatser i förhållande till antalet barn baserar sig på en lokalförsörjningsplan från barn- och utbildningsförvaltningen. I den kartläggs alla lokaler som inrymmer skola och förskola, och det jämförs med hur många fler eller färre barn som väntas gå i skolorna.
Lokalförsörjningsplanen bygger alltså bland annat på befolkningsprognosen.
I befolkningsprognosen som helhet utgår man från förväntade födelser och dödstal, förväntad in- och utflyttning, och förväntad nybyggnation.
– Gällande nybyggnation utgår vi från olika underlag, som var nya detaljplaner tas fram och kontakter med exploatörer och bostadsbolag.
Väger ni in företagsetableringar? Typ Topformula som flyttat in i Gamleby eller laxodlingen som planeras i Ankarsrum?
– Vi väger in det, men tillmäter det inte så stor vikt. Bara för att det skapas en arbetsplats är det inte säkert att det genererar en inflyttning – många är redan bosatta i kommunen, förklarar Fridell.
Hur ser du på risken att ett negativt antagande blir en självuppfyllande profetia? Låt säga att prognosen spår att en orts befolkning minskas, vilket gör att politikerna fattar beslut om att lägga ner skolor, vilket sänder signaler till invånare som då väljer bort att flytta till orten?
– Det är väldigt viktigt att utbilda och informera om hur prognosen tas fram, så att de som fattar beslut utifrån prognosen känner till de svagheter som finns. I den senaste prognosen ägnar jag ett helt stycke åt de osäkerheter som finns, konstaterar Fridell.
Oroligt omvärldsläge, inflation och stigande räntor är stora osäkerhetsfaktorer i befolkningsprognosen. Störst är osäkerheten för gruppen 19 till 30 år, där flyttbenägenheten är som störst, samt för barn som inte fötts när prognosen görs. Hur många barn som ska gå i förskola 2028 vet vi inte än - de har inte fötts än.
I det stycket påtalas bland annat att osäkerheten är störst för "de åldersgrupper som ännu inte är födda vid prognosens tillkomst och för åldrarna 19-30 år där flyttbenägenheten är som störst. Redan på ganska kort sikt är prognososäkerheten alltså stor när det gäller antalet förskolebarn och unga vuxna. Exempelvis består hela åldersgruppen förskolebarn i prognosen 2028 av barn som inte var födda vid prognosens beräkning".
Vidare står det att: "Till ovan beskrivna osäkerhetsfaktorer ska dessutom läggas det oroliga omvärldsläget i kombination med stigande räntor och inflation. Utvecklingen av dessa parametrar kommer med största sannolikhet få stor påverkan på befolkningsutvecklingen".