Föreningslivet
Han känner mycket väl igen farhågan som man ofta kan höra dryftas, att det svenska föreningsengagemanget skulle vara på utdöende.
– Men den dystra bilden är inte ny. Det var samma tongångar, att unga människor inte vill engagera sig, redan runt förra sekelskiftet, säger han.
– Jag tror att rädslan för ett minskat engagemang bottnar i en oro för samhället i stort. Föreningslivet representerar på något sätt det vitala samhället där människor känner tillhörighet. Utan det ideella engagemanget riskerar vi att få ett samhälle som är anonymt, automatiserat och i värsta fall repressivt.
Så hur ligger det då till? Hur engagerade är vi?
– Enligt den senaste undersökningen svarar drygt 50 procent av befolkningen i ålderspannet 16–85 år ja på frågan om de vid minst ett tillfälle under det senaste året gjort någon ideell insats.
Studien är nationell och bygger på ett stort antal telefonintervjuer, förklarar Johan von Essen.
Och nivån är alltså förvånansvärt stabil över tid, betonar han. Sedan studierna inleddes 1992 – de har upprepats vid sex tillfällen sedan dess – har resultatet landat på 50 procent med någon enstaka procents uppgång eller fall.
Men det finns demografiska skillnader.
– Vi har en tilltagande urbanisering som drabbar landsbygden. Unga människor flyttar, inte till storstäderna i första hand, utan till mellanstora städer.
– Det gör att det blir svårare att hålla de ideella föreningarna i gång i glesbygdssamhällena. Här sker en omfördelning inom civilsamhället.
Bortsett från detta kan vi alltså slå fast att det ideella engagemanget är stabilt och obrutet i Sverige på det stora hela.
Men det finns ändå en aspekt som man möjligen kan ta lite allvarligare på, enligt von Essen.
Det finns nämligen forskningsdata som tyder på att det de facto blivit svårare att rekrytera folk till styrelseuppdrag och liknande.
Den gamla traditionen där företrädesvis män i övre medelåldern satt i styrelser för olika föreningar, vilket sågs som ärofyllda och viktiga uppdrag, kan vara en tradition på nedåtgående.
– Förr visade detta, att ta på sig förtroendeuppdrag, att man tog ansvar. Det var ett folkrörelseideal. Men här är jag öppen för att något verkar hända. Att vara styrelsemedlem i en förening är inte riktigt lika attraktivt längre. Det framgår även av andra civilsamhällesstudier som gjorts.
Johan von Essen menar att föreningar i dag måste jobba mer aktivt och uppsökande för att rekrytera styrelsemedlemmar.
– Man behöver ställa en direkt fråga. Och det kan krävas övertalning. Man går inte in i det spontant så att säga. Det här är något som förändrats sedan studierna inleddes. Den gamla folkrörelsetraditionen är inte lika levande längre.
– Det var mer av en självklarhet förr att man engagerade sig fackligt, i församlingen eller i idrottsrörelsen på den ort där man bodde.
Hur ser svenskarnas benägenhet till ideellt engagemang ut i ett internationellt perspektiv?
– Sverige ligger i topp, tillsammans med Norge och Holland, när det kommer till ideellt engagemang hos befolkningen.
Kan man se någon skillnad mellan kvinnor och män när det kommer till benägenheten att engagera sig?
– Ja, något fler män än kvinnor ägnar sig åt ideellt engagemang i Sverige, vilket sticker ut internationellt sett. Orsaken är att idrotten haft och fortfarande har en så stark ställning i det svenska samhället. Och idrotten är ju traditionellt en manlig verksamhet, männen dominerar och det slår igenom här.
Hur ser du på det framväxande engagemanget som förs över nätet? På Facebook exempelvis finns ju numera intressegrupper att gå med i för i stort sett allt som tänkas kan. Kan det ha någon påverkan på det mer traditionella föreningsengagemanget?
– Vi har ställt frågor om människors aktivitet på nätet också men det är lite knepigare att dra några slutsatser av det eftersom de här aktiviteterna är så integrerade med människors privatliv och familjeliv, det vill säga människors vanliga liv. Så det är en svår gränsdragning.
– Vi har inte kunnat se någon märkbar överflyttning från ett engagemang ”in real life” till nätet. Däremot kan man se att de människor som jobbar ideellt också är aktiva på nätet. Det tycks som att engagemanget på nätet snarare fördjupar engagemanget i verkliga livet om vi kan kalla det så. Men här är jag ödmjuk inför att det kan bli annorlunda i framtiden.
"Tipsruta":
Nästa del i serien
På måndag kan du läsa om Tjust allmogebåtar. Dessutom lägesrapport från Hjorteds PRO, Törnros MC, Gamleby folkparksförening, Odensvi hembygdsförening, Kurdiska idrotts- och kulturföreningen samt Blackstad bygdegårdsförening.