I början av augusti ringer en kvinna till förlossningsavdelningen på Västerviks sjukhus. Hon säger att hon vaknat av smärtor i magen och att hon blöder.Barnmorskan uppmanar henne att ringa 112 för ambulanstransport till sjukhuset. Efter lite efterforskning, visar det sig att det inte existerar en kvinna med det uppgivna personnumret.
Det har varit liknande händelser under sommaren. I början av juni ringde en kvinna till förlossningen i Kalmar. Kvinnan uppger att hon är gravid, är i förlossningsarbete och blöder. Hon säger också att någon misshandlar henne. Polis och ambulans larmas till den uppgivna adressen men lägenheten är tom.
I ett annat fall ringer en kvinna och berättar att hon är gravid i vecka 39, och att hon har blivit sparkad i magen och i underlivet av hennes man.
– Samtalen ser ganska lika ut från fall till fall. När klinikerna jämför samtalen ser de likheter, säger Eva Ingesson, beredskapsplanerare på Landstinget i Kalmar län.
Under sommaren har det varit flera andra liknande samtal. De falska larmen påverkar både förlossningsklinikerna och ambulanssjukvården. Ambulansen använder resurser för att rädda en person med livshotande skador, som sedan inte existerar. Dessa samtal har högsta prioritet, vilket gör att andra patienter riskerar att bli utan vård, menar landstinget.
– Om det är ett allvarligt läge, tar det resurser, de behöver förbereda och göra olika saker för att ta emot. Kommer det ingen patient tar det tid och resurser i onödan, säger Eva Ingesson.
Samtliga händelser är polisanmälda.