Privat förskola stöter på hinder

Förskolan lyder under andra regler än skolan, där det är Skolverket som avgör vilka som kan få starta friskolor utifrån framför allt kvalitetskrav och behov. Vad gäller förskolor är det kommunen själv som beslutar om fristående förskolor får startas. Men då blir det också viktigt att följa de offentliga upphandlingsregler som finns.
I det aktuella fallet fick inte nämnden förrän sent reda på att en sådan upphandling var nödvändig. Eftersom en sådan inte gjorts, kunde man inte heller godkänna initiativtagarnas ansökan vid nämndens möte för några veckor sedan.
- Det skulle bli väldigt kostsamt för kommunen om vi tecknade ett avtal utan att göra en sådan upphandling och någon annan intressent senare skulle dyka upp och säga att de kan göra samma sak till ett lägre pris. Men för att inte sätta käppar i hjulet på initiativtagarna ville vi inte ge ett avslag. I stället la vi ner ärendet i väntan på fortsatt diskussion och sedan får de komma in med en ny ansökan, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Hugosson (c).

I dag, torsdag, ska de tre initiativtagarna Petra Ström, Maria Markskog och Annelie Sjögren träffa representanter från barn- och utbildningsförvaltningen för att diskutera en lösning. Det går nämligen att komma runt upphandlingsreglerna om man driver förskolan helt privat och startar en egen kö. Då kan man i stället ansöka om bidrag från kommunen för varje barn som går där.
Skillnaden för huvudmännen att de nu får ta en betydligt större ekonomisk risk än tidigare. Hade det ursprungliga avtalet tecknats med kommunen hade förskolan varit garanterad ett fast kommunalt bidrag - oavsett antal barn som verkligen går där. Detta då man hade kunnat plocka barn ur den kommunala kön.

Mats Hugosson tror dock inte att en ansökan om bidrag ska behöva stöta på några hinder. Men det beror förstås på vad kostnaden per barn slutar på. Enligt skollagen kan kommunen lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet om inte avgifterna avviker alltför mycket från kommunens kostnad per barn i kommunal verksamhet.
Själv är Mats Hugosson positiv till initiativet. Dels då många barn står i kö för att få förskoleplats i Västervik, dels för att han tror att förskolans inriktning kan innebära en viss kvalitetshöjning inom barnomsorgen.
- Även om säkert många andra förskolor i kommunen jobbar med liknande metoder så tror jag att det blir det en extra dimension med en renodlad Marte Meo-förskola, säger han.
- Dessutom är de här tjejerna är väldigt seriösa och har en gedigen kunskap inom området. De är inga lycksökare.
Ärendet kommer förmodligen att tas upp igen redan vid barn- och utbildningsnämndens septembersammanträde.

Barn- och utbildningschef Lena Karlberg förklarar att det var semestrar och olyckliga omständigheter som gjorde att beskedet om att en upphandling krävdes, drog ut på tiden.
- Vi vände oss till inköpsavdelningen redan i maj för att få reda på vad som gällde, men det kom inte förrän vi hunnit lyfta ärendet i arbetsutskottet.
Hon berättar att det finns ett behov av att utöka antalet förskoleplatser i Västervik redan från mitten av hösten.
- I dag är det fullt på i princip alla platser och vi ser att det strömmar till fler barn. Ur den synvinkeln vore det ju lyckat med ytterligare en förskola, säger hon.
Enligt planerare Anna Lundblad står mellan 25 och 35 barn i kö för att få börja förskolan i höst. Redan tidigare i höst har det varit svårt att erbjuda alla föräldrar platser till sina barn på den förskola de helst önskar och ibland måste man till och med erbjuda plats i ett annat område än det man hör till.