VT har talat med skyddsombud och har träffat flertalet undersköterskor på Gertrudsgården i Västervik. Det budskap som riktas till makthavarna är att det är nog nu, gränsen är nådd. Det går inte att spara mer.
Enligt de undersköterskor som VT talat med är situationen dyster, och arbetsmiljön beskrivs i mycket starka ordalag som ”extrem” och ”kaosartad”.
De problem som undersköterskorna på Gertrudsgården har, bottnar enligt dem själva, i att kommunen fortsätter att spara pengar inom omsorgen.
Å ena sidan leder leder detta till en tung arbetsmiljö med stressymptom och sjukskrivningar som följd. Och å den andra sidan, att mindre tid läggas på de äldre som ska kunna leva ett värdigt liv med hjälp av den kommunala omsorgen.
– Det har vi ju hört, det handlar bara om pengar medan vi går på knäna, säger en av undersköterskorna.
De många sjukskrivningarna leder till behov av vikarier, men eftersom pengarna inte finns sätts vikarierna inte alltid in, vilket innebär att arbetet för de som är på plats blir än tyngre. Lägg därtill att arbetsuppgifterna för personalen blivit fler än tidigare.
Enligt uppgift ska dessutom framtida avgångar inte tillsättas, detta eftersom personalstyrkan utifrån ett ekonomiskt perspektiv anses övertalig.
– De låtsas lyssna på oss, men sedan gör de som de redan har bestämt, säger en undersköterska.
Undersköterskerna berättar att mindre tid finns för de äldre eftersom arbetet med att dokumentera är mer komplicerad i dag än tidigare. Dessutom har personalen sämre översyn på läget i stort. Så här fungerar det i dag: En enskild person ur personalen är knuten till flera äldre som befinner sig på olika delar i huset.
Förr hade några ur personalen ansvar över en korridor. Då hade man bättre koll på varje person som bodde där. Men i dag när en undersköterska börjar i ena änden av huset för att i nästa stund gå till andra sidan av huset leder till att vissa brukare får begränsad påsyn. Det är ingen som naturligt passerar dem under lång tid.
– Det händer att mediciner glöms bort, det var mycket ovanligt förr, säger en undersköterska.
För en av undersköterskorna som VT träffar på plats på Gertrudsgården har det gått så långt att denne har sagt upp sig. Situationen på plats är helt enkelt för jobbig. Men något annat fast jobb som väntar finns inte.
– Jag kan inte förlika mig med den nya situationen. Brukarna blir eftersatta, det är vissa här som inte har fått duscha på en vecka, berättar en undersköterska.
En av undersköterskorna heter Mariana Blomqvist, hon har arbetat inom omsorgen i 33 år. På Gertrudsgården har hon varit i tolv år.
– Jag har alltid hållt mig bakgrunden, men nu har det gått för långt, säger hon angående att hon nu är kritisk.
Hennes kollega Ann-Margret Knutsson har jobbat sedan 1971. På frågan om hur länge till de orkar svarar de att det handlar om pengar.
– Jag skulle kunna gå i morgon om det gick, säger Knutsson.
– Men det handlar om pensionen, jag har räknat ut att jag måste jobba till att jag är 67 år, säger Mariana Blomqvist.