Det var första gången sedan pandemin startade som Västervik Framåt samlade till ett publikt evenemang. 100 personer fanns på plats på Gränsö.
Lämpligt nog var temat för huvudtalaren PR-konsulten och författaren Per Schlingmanns anförande samhället efter pandemin. Enligt honom har pandemin utmanat det som tidigare var två starka trender: Globaliseringen och urbaniseringen.
Även om vi längtar till ett vanligt liv utan restriktioner, så tror han inte att vi helt och fullt kommer att gå tillbaka en vardag så som den såg ut före pandemin. Både arbetsgivare och anställda har sett att hemarbete fungerar i många yrken. Distansarbete helt eller delvis har blivit vanligare. Även om man kanske inte kommer att jobba hemifrån helt så kanske man vill göra det två eller tre dagar i veckan.
– Det finns stora förväntningar om ett flexibelt arbetsliv framförallt bland unga, välutbildade kvinnor, sade Schlingmann.
De långa affärsresorna försvann helt under en period. Många företag funderar nu på om alla resor verkligen var nödvändiga.
Per Schlingmann spår några trender:
• I storstäderna bryts strukturen med en stadskärna med handel, stadsdelar för kontor och förorter där man bor upp. Istället blir städerna flerkärniga. Man vill ha nära till allt, helst cykelavstånd.
• Samtidigt som världen förblir globaliserad så kommer det lokala att öka i betydelse. I Sverige har handeln haft en utveckling där kedjorna tagit över mer. Det har gjort det svårare för lokala tillverkare att få utrymme i butikerna. Nu tror Schlingmann att det lokala och hantverksmässiga kan få en revansch.
• Jobbet kommer inte bara att ske på kontoret. Pandemin har visat att man kan jobba hemifrån, eller i någon annan lokal.
Alla dessa trender kan ge småstäderna en chans. Här är avstånden redan korta. Även om arbetsgivaren finns någon annanstans är det möjligt att jobba på distans.
För att en stad som Västervik ska ha en chans i det nya samhället krävs några saker: Bra infrastruktur och att man lägger jobb på att skapa bra möjligheter för att arbeta här.
Många klagar på att Västervik har en dålig infrastruktur. Är vi dödsdömda då?
– Nej, inte dödsdömda. Då får ni kanske utveckla er på andra områden så att orten blir resan värd. Titta på Gotland. För mig tar det fyra timmar att resa dit, ändå gör jag det.