Vid socialnämndens senaste möte fick politikerna en ögonblicksbild över familjeenhetens jobb, och ordförande Ingela Svensson (C) tycker att informationen var positiv.
Det visar sig att ungdomar överlag är schysstare mot varandra idag, än för några år sedan.
– För tio år sedan slutade nästan varje festkväll eller skolavslutning med körningar där vi skjutsade för fulla ungdomar hem till föräldrarna, eller i värsta fall till akuten för magpumpning. Det sker knappt längre, berättar Martin Ek, enhetschef på familjeenheten i Västervik.
Vad det beror på är svårt att säga.
– Ungdomar är generellt bättre på att ta hand om varandra i dag, och har en närmare och naturligare relation till vuxna. De har lättare att kunna ringa kompisens föräldrar om kompisen är för full, eller ta hjälp av våra fältare, säger Ek, och fortsätter:
– När jag själv växte upp fanns ju en stor klyfta till vuxenvärlden. Så är det inte idag.
Ungdomsbrottslighet är svårmätt. Alla händelser blir inte anmälda, eller leder till domar. Men årligen döms mellan två och sex av Västerviks unga i åldern 15 till 19 till ungdomstjänst eller ungdomsvård, berättar Ek.
– Vår bild är att det är ett litet antal ungdomar, 4 – 8 stycken, som är mer normbrytande än andra, som snattar, stjäl mobiltelefoner och liknande. Intensiteten går i sjok, så det kan vara ett par lugna år, följt av ett stökigt halvår.
Ingela Svensson (C) berättar att fyra ungdomar omhändertogs våren 2021.
– Får man hål på en konstellation lugnar det ned sig. Man måste ge dem möjlighet att komma tillrätta med sitt liv.
Ofta finns det tidiga tecken på att unga riskerar att dras in i kriminalitet, som skolfrånvaro och familjer utan närvarande vuxna.
– I nästan hundra procent av fallen är de inte med i någon förening för idrott eller kultur, säger Ek.
Här tycker Svensson (C) att samhällets individualisering bär en skuld.
– När jag växte upp var det mer så att "allas barn var allas barn". Det fattas idag – folk tittar i backen och märker inte av sin omgivning, och ser inte om barnet som sitter bredvid ser ensamt ut och behöver stöd.
Ek tror att det kan stämma.
– Förr var det mer social kontroll, särskilt i små orter. Som barn kunde man äta middag eller få skjuts hem från träningen av vem som helst. Alla kände alla. Det är inte lika självklart längre.