Man startar när man vill på förmiddagen, från klockan nio, och går sedan den ungefär tre kilometer långa banan i sin egen takt.
I övre kanten av parkeringen vid första bommen in till Lysingsbadet finns ett litet, för dagen uppvärmt, krypin.
Därinne sitter makarna Alf och Siv Andersson från Västerviks OK och säljer bingobrickor. Bakom dem finns priser i långa rader för de lyckligt lottade. Och de är ganska många.
När VT hälsar på, har 160 personer köpt bingobrickor och då är det mer än en timme kvar att sälja på. Det varierar hur många som kommer, men vanligtvis är det mellan 100 och 300.
– Det är enormt väderberoende, säger Siv.
Ute på rundan träffar jag bland andra Ines Sjöstrand och Esther Sjöblom, sju respektive åtta år, från Västervik. De har gått på skogsbingo flera gånger.
– Man kan vinna godis, kaffe och leksaker, säger de.
Tänk om ni skulle vinna kaffe då?
Men det oroar dem inte.
– Man får ju välja.
Gun Lindblad, med maken Jan, tycker att det är kul att göra något, samtidigt som man går. Lite spännande är det också.
– Vi har gått många gånger, säkert sedan de startade på 70-talet, säger hon.
Li Bjäremo, fem år, tar cykeln på rundan. Hon har varit med förut, men för pappa, Martin Johansson, är det första gången.
Vad är roligast med skogsbingo?
– Att vinna, svarar hon direkt.