Politiska monument prioriteras över välfärden

Finanskrisen sätter sina spår och allt fler kommuner tvingas göra stora besparingar och många kommuner kommer troligtvis redovisa tunga underskott. I takt med att kraven på att regeringen ska satsa mer pengar på kommuner och landsting ökar är det hög tid för en diskussion kring kommunens verksamhetsområden och prioriteringar. En rad kristdemokratiska kommunpolitiker krävde i dagarna på DN debatt mer pengar från regeringen för att inte behöva göra avkall på välfärden. I sin artikel menar de att svenska kommuner redan till 90 % lägger sin budget på välfärden - som att det vore en bedrift. Att vara imponerad över att skattebetalarnas pengar faktiskt går till rätt saker är som när flygresenärer applåderar då planet har landat. Att sköta ett jobb som någon annan har betalat för bör knappast belönas med en applåd. Framförallt finns ett problem med att hävda att kommunerna lägger pengar på välfärd eftersom definitionen av ordet välfärd verkar ha fått ett stort tolkningsutrymme. Ett exempel är Sundbyberg som enligt socialstyrelsen har Sveriges sämsta äldreomsorg. I krisens tider väljer de att skära ner ytterligare 23 miljoner i äldreomsorgen samtidigt som de vill bygga ett friluftsbad för 40 miljoner, en konsthall som kommunen är med och finansierar och en VM baseball arena för ytterligare 10 miljoner. Falun lägger ner tre skolor samtidigt som de finansierar stadskampen, Dalaflyget och vill vara värd för vinter VM 2015. Även Sundsvalls prioriteringar går att ifrågasätta där kommunen investerar i nya gigantiska gallerior samtidigt som butiker går i konkurrs. De bygger även ett badpalats med Europas enda vågmaskin samt en konsthall, samtidigt ska besparingar för 400 miljoner kronor göras. De nämnda kommunerna har mer än slösaktighet och fascination för badpalats gemensamt, de är även alla styrda av socialdemokratiska majoriteter. Det är tydligt vad dagens socialdemokrater anser vara välfärd. Även i det blå Västervik, som på många sätt en föredömlig kommun som under högkonjunkturen har gjort överskott, går att hitta tveksamma verksamheter. Kommunens bidrag till kultur och fritidsverksamhet har ökat med närmare 10 miljoner de senaste 4 åren och ligger nu strax över 70 miljoner kronor. Det betyder att varje enskild invånare i Västervik betalar cirka 3400 kronor per år till denna verksamhet. För en familj med två barn blir den totala summan på ett år nästan 14 000 kronor. Det går även att fundera över om kommunen verkligen ska bedriva en camping för kommuninvånarnas pengar och om det är kommunen som är bäst på att hyra ut lägenheter. De sistnämnda är inte enbart en kostnad utan även en stor risk som görs för invånarnas pengar. Listan på kommuner som gör denna typ av prioriteringar kan göras väldigt lång. Vill kommuner spara pengar så är det fullt möjligt. Det behövs bara en ny diskussion om vad som är viktigt att leverera till kommuninvånarna. Konsthallar och badpalats tycks ha blivit det svenska svaret på andra länders politiska monument. Den slutgiltiga frågan blir om detta verkligen ska inkluderas i den allmänfinansierade välfärden.

Politiska monument prioriteras över välfärden

Kommuner vill ha mer pengar från regeringen - vem granskar vart dessa pengar egentligen går?