Politiker sprider kunskap om kvinnlig könsstympning

På onsdagen fick Västerviks gymnasium besök av Fatima Nur, folkpartistisk landstingspolitiker från Stockholm. Hon höll, i anslutning till internationella kvinnodagen, en föreläsning om kvinnlig könsstympning för elever och personal på skolan.
Fatima Nur inledde genom att först berätta sin egen historia. Hon berättade om hur hon själv som fyraåring blev utsatt för kvinnlig könsstympning på ett sjukhus i Somalias huvudstad Mogadishu. Det var samma sjukhus där hon fötts, och där hennes mamma dött i barnsäng.

Enligt Fatima Nur sker de flesta ingrepp under ohygieniska förhållanden, ofta i hemmen eller utomhus. Trots det hade hon själv "förmånen" att genomgå ingreppet i en steril miljö, utfört av en riktig läkare som visserligen inte var så kompetent, då Fatima Nur fick stora problem med menstruationen senare.
Som fjortonåring kom hon till Sverige och hamnade till slut på ett sjukhus där ingen hade sett någon omskuren kvinna tidigare. Hon blev ett studieobjekt och ett typexempel som sjukhusets hela personalstyrka kom för att se.
- Det var en enormt kränkande upplevelse.
Seden med kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal afrikansk tradition. Främst förekommer den i mellersta Afrika. I Somalia utsätts nittio till nittiofem procent av kvinnorna för ingreppet.
Traditionen har ingenting med religion att göra, vilket Fatima Nur under föreläsningen gärna ville poängtera, då det enligt henne är en vanlig missuppfattning. Den bygger helt och hållet på kulturella betingelser förklarade hon. Sedvänjan är äldre än både kristendomen och islam och ska därför inte förknippas med religionen.

Enligt Fatima Nur är anledningarna till att kvinnlig könsstympning praktiseras flera. En orsak är att kvinnan genom ingreppet ska uppfattas som mer attraktiv för mannen. I andra fall fungerar kvinnlig könsstympning som ett sätt för mannen att kontrollera kvinnans sexualitet. I vissa länder kan en kvinna inte bli gift om hon inte genomgått detta.

Fatima Nur är utöver att vara landstingspolitiker också engagerad i Sida. Genom Sida vill hon försöka sprida kunskap till människor om kvinnlig könsstympning. Hon tror att det krävs bättre kunskap och en dialog kring företeelsen för att kunna få till stånd en förändring. Men hon tycker att medierna många gånger stjälper snarare än hjälper.
- De fokuserar ofta på den kulturella aspekten, vilket leder till att många kan känna sig ifrågasatta och påhoppade. Det är viktigt att förstå att föräldrarna som utsätter sina barn för kvinnlig könsstympning inte gör det för att skada dem.
- Traditionen som är så gammal har blivit till en självklarhet för många. Det är så kvinnan ska se ut helt enkelt.

Hon tycker också att medierna många gånger fokuserar för mycket på sexualiteten. Det stämmer inte att kvinnans känslor försvinner. Det är en myt, menar hon.
Men hon försvarar inte företeelsen, tvärtom. Däremot tror hon att man snarare bör informera om ingreppets skadliga effekter än kritisera utövarna. Annars är det risk att man inte når fram till dem som i enlighet med sin tradition praktiserar detta.
-Jag menar att hälsoaspekterna måste lyftas fram. Det behövs mer information och kunskap om de stora hälsoriskerna som kvinnorna utsetts för genom det här ingreppet.

Fatima Nur berättar för VT att hon just nu arbetar för att det ska tillsättas en kvinnlig ambassadör för frågor som rör kvinnlig könsstympning, och vars främsta mål ska vara att få förekomsten av kvinnlig könsstympning att upphöra.
- Skulle jag själv bli erbjuden den funktionen framöver skulle jag gärna åta mig det arbetet, säger Fatima Nur.

Politiker sprider kunskap om kvinnlig könsstympning

"Kvinnlig könsstympning är en kulturellt betingad företeelse och ska inte förknippas med religion."