Politiken glimmar på Guldkusten

Bo Ture Larsson skriver om Barack Obamas symboliska besök i Ghana och markeringen att Ghanas utveckling är framtiden för andra afrikanska länder

Västervik2009-07-20 00:06
Bo Ture Larsson
Ghana, fram till frigörelsen från den brittiska kolonialmakten 1957 känt som Guldkusten, har kring 24 miljoner invånare på en yta lite större än halva Sverige. Landet räknas inte till tungviktarna i Afrika. Men det har ändå en speciell politisk tyngd, vilket förklarar att Barack Obama här gjorde sitt första besök i Afrika som president.Från 1600-talet var Ghana ett centrum för slavhandel. I dag hör det till att amerikanska ledare besöker kustens fort - varifrån presidenthustrun Michelle Obamas förfäder kan ha förts över havet.Dessförinnan lockades européerna av guldet. I dag är det politiskt guld som glimmar. EU-Europa och Nordamerika ser här en modell för sina relationer med de afrikanska staterna, på grundval av delade värderingar.Ghana har gått igenom vanliga faserna i det självständiga svarta Afrikas utveckling: övermod och ekonomiskt vanstyre, politisk oro, militärstyre. Men sedan 1993 praktiseras demokrati. Med val på val.Två gånger har oppositionen kunnat ta över makten. Medan förlorarna funnit sig i nederlaget. Det är ganska unikt.Både Bill Clinton och George W. Bush besökte Ghana. Här fann de modellen på hur USA hoppas svarta Afrika skulle utvecklas. Ghana har belönat USA genom att inte bli en besvikelse, likt flera andra länder USA/väst trodde på när förändrings- och demokrativågen svepte fram i början av 1990-talet.År 2007 påträffades stora fyndigheter av olja utanför Ghanas kust.Landet är på väg in i klubben av oljeproducerande länder. Det verkar som om Ghana till sist skall kunna belöna sig självt för sin jämförelsevis väl fungerande politik.På andra håll i Afrika har energirikedom tyvärr snarast försvårat bygget av en fungerande stat. Inkomsterna har förstärkt korruption och grupptänkande.E. Gyimah-Boadi är VD på tankesmedjan Ghana Center for Democratic Development i huvudstaden Accra. Mot bakgrund av Obamas besök skriver han i tidskriften Foreign Policy om Ghana som "Det Bästa Sämsta Landet i Afrika".Här fungerar statsmakten hyfsat, massmedia och politik är fria, den ekonomiska tillväxten har varit god.Det är en vanlig bedömning att Obama med sitt val av resmål ville markera den bästa vägen mot framtiden. Och Afrikas folk håller med honom, enligt "Afrobarometer" vars resultat från 2008 släpptes i slutet av maj.Mätningen täcker 19 länder. 75 procent av de tillfrågade ogillar militärstyre, 73 procent enpartisystem och 79 procent att ledas av en "stark man".Det här är sådant de flesta afrikaner har erfarenhet av. De vet hur det blir. Samtidigt är mindre än hälften säkra på att demokrati är bra. Inte märkligt, när demokrati kommit att förknippas med val vars resultat förfuskas och inte respekteras. Och mera våld.Ghana är alltså då ett glimmande undantag.Men det finns orostecken. Den som vinner val räknar med att tjäna på det. Ministerlistorna är enorma - 88 i den förra regeringen, 75 än så länge i den nuvarande. Alla på en politiskt tillsatt post skall ha sitt - ur den offentliga kassan.Det styrande partiets aktivister kräver till och med att få driva de offentliga toaletterna.Hur skall det då inte bli om, när oljan börjar flöda? (SNB)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!