Polismördaren åter dömd till lagens strängaste straff

Polismördaren Gunnar Norgren fick sin dom vid Västerviks häradsrätt. Han dömdes till mordförsök på polisen Christer Ekström i samband med en flykt från fängelset året innan.

Gunnar Norgen på väg in, under polisbevakning, till rättegången i Västervik

Gunnar Norgen på väg in, under polisbevakning, till rättegången i Västervik

Foto: Anders Steiner

Västervik2009-09-06 11:52
Det var den 4 juli 1968 som den ökände polismördaren Gunnar Norgren rymde från fängelset i Västervik. Det blev en dramatisk jakt i 36 timmar och 36 minuter som väckte uppmärksamhet över hela Sverige. Teve, radio och rikspressen invaderade Västervik under några dygn. Gunnar Norgren och hans kompanjon Clark Olofsson förvandlades några år tidigare från smågangsters till rikskändisar. I samband med ett inbrottsförsök i Nyköping sköt Norgren ihjäl polisen Ragnar Sandahl, som överraskade de båda tjuvarna. De båda unga männen blev hett nyhetsstoff. De jagades under flera veckor sommaren 1966 över hela landet och hann dessutom med att göra en bankkupp. De greps till slut i Göteborg, först Norgren och någon dag senare fångades också Clark Olofsson in. Norgren dömdes till tolv års internering. Det var det strängaste straffet en svensk domstol kunde döma vid den tiden, enligt VT. Han började avtjäna sitt straff på Hall och flyttades senare till Västervik. Och redan när han klev in på fängelset i Västervik upptäckte han en plats där man lätt kunde ta sig över muren. Men just då hade han inga planer på flykt. De växte fram under resans gång. På förmiddagen den 4 juli hoppade han över muren och försvann ut mot Karstorp där den unge och ledige polismannen Christer Ekström konfronterades med Norgren. När Ekström försökte stoppa rymlingen, ungefär där brandstationen ligger i dag, drog han fram en saxskänkel som han högg två gånger i Ekström - i magen och i ansiktet. Hugget i magen var direkt livshotande. Under det första dygnet fruktade läkarna för Ekströms liv. Ekström hade inte upptäckt att Norgren var beväpnad och kände först inget av hugget, berättade han i rätten ett år senare. Sedan Norgren utdelat ytterligare hugg, varav ett rispade överläppen på Ekström, försökte den unge polismannen få tag i en planka att försvara sig med. Men då lämnade Norgren platsen och Hans Johansson från fängelset kom till Ekströms undsättning. Knivattacken blev början på en intensiv jakt på Norgren. Han greps efter tips från allmänheten på järnvägsspåret mellan Västervik och Almvik. Gripandet blev odramatiskt. Norgrens enda ord var: - Okej, enligt VT Norgren bedyrade att han inte hade haft för avsikt att döda. Han ville bara slå sig fri för att kunna fortsätta sin flykt. Han teg sig igenom större delen av rättegången i protest mot att han inte fått den uppskjuten. En dryg vecka senare kom häradsrättens dom: Norgren dömdes till fortsatt internering. Han hade ytterligare tolv år framför sig bakom lås och bom. De två och halvt år han avtjänat för mordet på polismannen i Nyköping fick han nu inte tillgodoräkna sig. Polisen Christer Ekström tillerkändes också en skadestånd på 4 480 kronor.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!