I Västervik utsätts poliser för mindre allvarliga hot dagligen och flera poliser känner att det inte är någon idé att anmäla, berättar Lisa Koblanck som är kommunpolis.
– Det är mycket som inte anmäls för att tingsrätten har tolkat lagen som de har. Lagtexten borde skrivas om, så den visar en tydlig gräns för allmänheten. De får ingen påföljd, det kostar inget att hota polisen, säger Lisa Koblanck.
Av de poliser som blivit utsatta för hot, våld och trakasserier i arbetet svarar 86 procent att de blivit utsatta för hot och 64 procent att de blivit utsatta för våld.
När en polis utsätts hot, våld och trakasserier stöttar de varandra efteråt berättar Lisa Koblanck.
– Vi stöttar varandra med att säga, hen var en idiot, ta inte åt dig.
I undersökningen framgår det att ingripandepoliser är mest utsatta. Av dem som arbetar med ingripande svarade sex av tio att de blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier de senaste tolv månaderna. I undersökningen framgår det att de vanligaste våldsituationerna är våldsamt motstånd, sten/flaskkastning och fyrverkerier/pyroteknik. Även om polisen upplever att utsattheten för hot och våld ökat berättar Lisa Koblanck att polisen i Västervik känner sig trygga.
– Vi har inget extra utsatt område i Västervik. Däremot finns det personer där vi åker ut med fler poliser, dessa personer har vi koll på innan.
Om en polis utsätts för hot och våld har de rätt till en kränkningsersättning. För att en kränkningsersättning ska betalas ut krävs att brottet inneburit en allvarlig kränkning exempelvis hot eller våld. Poliser tillhör en yrkesgrupp som anses ha bättre förutsättningar än andra när det gäller tåla brottsliga angrepp. De kan därför bli utan ersättning för ett brott som skulle beviljats ersättning för i ett annat yrke.
– Ofta får polisen bara tåla hoten. Folk har mindre respekt för polisen, fortsätter Koblanck.
I undersökningen framgår det också hur polisers barn och familjer drabbas av hot.
– Om familjen drabbas för att man arbetar som polis, då är det extra allvarligt.