Skärmdumpen som kontot publicerade beskrev en rättsprocess där en man dömdes till 4,5 års fängelse för bland annat två grova våldtäkter samt människorov. Mannen ska därefter ha fått resning i fallet av Högsta domstolen och straffet reducerat till två år. Eftersom den sammanlagda tiden i häkte och fängelse översteg den slutgiltiga strafftiden krävde mannen skadestånd från staten, vilket Justitiekanslern beviljade på 840 000 kronor.
"Vet inte om det kan bli mer galet än såhär", skriver kontoanvändaren kring händelsen. Mannens foto samt namn fanns även med i det tidsbegränsade inlägget, som på måndagsförmiddagen inte längre fanns kvar.
Tillförordnad lokalpolisområdeschef för Västervik, Fredrik Jonsson, berättar att kontot inte är myndighetens officiella konto. Och att han heller inte kan svara på om det är Västervikspoliser som står bakom kontot.
Vad är syftet med inlägget?
– Jag vet inte vad syftet är.
Är åsikterna i inlägget polisens officiella åsikt i debatten om straffrabatt?
– Det inlägg som är gjort är inte enligt våra åsikter. Vi har inte någon åsikt i utkomsten i det ärende som lyftes fram.
Är det rimligt att polisen hänger ut dömda brottslingar med namn och bild?
– Det är ingen brottsligt att göra det. Poliser har som privatpersoner rätt att yttra sin grundlagskyddade yttrandefrihet.
Är inlägget lämpligt?
– Det är olyckligt att det finns. Men så länge man inte röjer sekretessbelagd information eller gör något brottsligt så får man som privatperson tycka vad man vill. När man är polis i tjänst ska man dock inte uttrycka sina åsikter, säger Jonsson.
Kontot är inget officiellt myndighetskonto men används flitigt av poliser från Västervik för att förmedla polisens arbete. I ett av de tidigare inläggen syns att kontot varit en del av den fokusgrupp som lades ner i våras.
I samma inlägg står det att personerna som använder kontot kommer att fortsätta att arbeta som områdespoliser i Västerviks kommun.
Skadeståndet grundar sig i den så kallade proportionalitetsprincipen, som Åklagarmyndigheten beskriver som "en rättssäkerhetsprincip som innebär att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet". Då han frihetsberövats längre än de slutgiltiga straffet, blev han alltså berättigad skadestånd.