Pengar att spara - om skolmaten äts upp

Det tipset kommer från två elever i Kostrådet, Johanna Stjernsten och Evelina Bohman, som nu går sista året på Västerviks gymnasium.De har båda lagt märke till hur många som slänger mat. De flesta slänger bara lite, men eftersom det är så många som gör det, blir det stora mängder totalt.Efter rapporter om ökade livsmedelspriser, tycker Johanna och Evelina att alla borde kunna hjälpas åt att minska mängden kastad skolmat.- När det blir dyrare får man ta sitt ansvar, säger Johanna.- Man ska fortfarande kunna äta sig mätt, men hellre ta två gånger, säger Evelina.Måltidspersonalen på gymnasiet håller med om att det är mycket som slängs. Yvonne Lundh säger att hon försöker få eleverna att inte ta så mycket första gången, utan i stället komma tillbaka och ta om, i fall de vill ha mer.Roger Johansson har noterat att det varierar hur mycket som slängs. Pannkakor, till exempel, kastas nästan aldrig, medan ris, potatis och grönsaker ofta åker i soporna.Ett problem kan vara att det ofta är långa köer till matsalen. När eleverna väl har kommit fram, är det så lite kvar av rasten att de inte hinner äta upp allt.- Det är tufft för dem. De har inte tid helt enkelt, säger Yvonne.Hon tycker att det vore bättre om eleverna hade ordentliga lunchraster, som det var förr, men hon är medveten om att det kan vara svårt att förena med alla individuella val som eleverna har.Yvonne Lundh möter ibland vuxna som har tråkiga minnen från barndomens skolmat, en inställning som de för över till sina barn. Men Yvonne påpekar att det är stora skillnader på hur det är i dag, och hur det var förr.I dag har eleverna betydligt mer valfrihet. De kan varje dag välja ett vegetariskt alternativ, utan att säga till innan. Det finns också dagens soppa, om man hellre vill ha det.Ingen tvingas att äta det ena eller det andra, och det finns inga begränsningar i hur mycket man får ta av något.Johanna och Evelina har suttit med i Kostrådet i två år. De tycker båda att det har varit bra. Flera ändringar som eleverna har föreslagit har gått igenom, både när det gäller tillagningsmetoder och recept.- Vi har fått mycket mer smakrik mat, säger Evelina.Egentligen skulle det kunna vara fler elever i Kostrådet. Nu är de fem, plus två från personalen.- Många klagar på skolmaten, men det är ingen som tar tag i det, säger Evelina, som tycker att fler kunde engagera sig i frågan.Hon och Johanna anser att skolmaten för det mesta är god, och att miljön i matsalen är bra. Något de uppskattar är temaveckorna, där de får chans att prova ny mat, eller att det är extra fint dukat med blommor och servering vid bordet. Det hade de en gång, och det var väldigt uppskattat av eleverna.

Pengar att spara - om skolmaten äts upp

Om ingen tar mer skolmat än de vill och kan äta upp, kan kvalitén på maten bibehållas, fastän priserna på livsmedel har gått upp.