Passar på när vänstern är svag

Det är på tiden att rensa luften på Christiansborg (folketingets slott i Köpenhamn) - så motiverade sig Fogh när han gav besked om nyvalet och presenterade valprogrammet: att förbättra offentlig sektor, öka sysselsättningen (som är rekordhög), att öppna för arbetskraftsinvandring, inte höja skatterna samt jobba med klimatfrågan med sikte på ett FN-möte i ämnet i Köpenhamn år 2009. En mera cynisk bedömning är att valet hålls innan regeringens väljarstöd minskat ytterligare. Det gäller att passa på när även vänsteroppositionen är svag. Danmark styrs sedan förrförra valet 2001 av Foghs högerliberala Venstre, i koalition med Konservative, moderaterna. Regeringen har som stödparti haft Dansk Folkeparti, känt för att vara emot invandring. Socialdemokratin har två förlustval bakom sig. Det ser inför 13 november inte bättre ut än senast, 2005, när det blev 25 procent. Men till samma nivå skulle även Venstre backa. Och Konservative tycks i bästa fall stagnera, på 10 procent. Då räcker inte Dansk Folkeparti för att nå majoritet. Men det finns heller ingen klar majoritet till vänster. Socialdemokratins ledare Helle Thorning-Schmidt föredras som regeringsbildare av vänstersocialistiska Socialistisk Folkeparti. Detta kan göra ett bra val, nå 12-13 procent. Men en annan möjligt partner, vänsterliberala Radikale Venstre, försvagades när högerflygeln under Nasser Khader bildade eget - Ny Alliance. Och det är osäkert om Enhedslisten, yttervänster, alls kommer in i folketinget. Partiet har som kandidat fört fram en muslimsk kvinna vars traditionella klädsel och värderingar inte motsvarar bilden av vad det innebär att vara vänsterradikal i Danmark. De här fyra partierna förenas av oviljan mot statsministerns person. I övrigt är man oense om mycket. Det förvånar därför inte att Thorning-Schmidt söker alternativ. Hon bjuder in även Konservative till samarbete! Bara de lämnar Venstre. Ledarna för blocken, i den mån man kan tala om block, blickar mot Ny Alliance, som kan bli tungan på vågen, med sex procent av rösterna. Partiet vill ha sänkta skatter och liberalare invandring. Kombinationen borgar för uppmärksamhet. Det gnistrar när Ny Alliances Nasser Khader debatterar med Dansk Folkepartis Pia Kjaersgaard. De två har det gemensamt att de inte är rädda för att stöta sig med eventuella partners. "Som fronterna dras just nu ser det något brokigare ut än hittills", säger Fogh Rasmussen, en klar underdrift. Brokigheten kontrasterar mot det närmande som skett i stora sakfrågor. Danmarks regeringar av olika färg har i 25 år vårdat statens finanser. Välfärdsstaten är en fråga om "hur", inte "om". På 70-talet surfade Fremskridtspartiet på en våg av skatteprotest. Dansk Folkeparti, dess efterföljare, jämställer, liksom vänstern, höga skatter med välfärd. I år har skatten sänkts, efter krav från Konservative. Socialdemokratin har lovat återställare. Men räcker det för att Danmark ska få en traditionell spurt på valrörelsen? När det råder grundläggande enighet om statens finanser, om välfärdsstaten och när arbetslösheten är rekordlåg - vad ska man då bråka om? Jo - makten. Och kanske Muhammed. (SNB)

Passar på när vänstern är svag

"Ikke flertal for noget som helst". Det är en rubrik i Köpenhamnstidningen Berlingske Tidende, om opinionsläget inför valet till folketinget 13 november. Om kaos kan väntas, varför utlyste då statsminister Anders Fogh Rasmussen valet?