De som blir pappor för första gången blir allt äldre. Det visar färsk statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Om man blickar bakåt till år 1980 så var den svenska förstagångspappan i genomsnitt 28,1 år jämför med 31,5 år 2015.
– Hela livet har sträckts ut. Vi lever längre, pensioneras senare och får barn senare, säger Thomas Johansson, professor vid Göteborgs universitet till Nyhetsbyrån Siren.
Om man tittar lokalt så var förstagångspappan år 2015 i Västervik 30,3 år vilket placerar dem på femte plats i Kalmar län. Äldsta förstagångspapporna i länet hittar man i Högsby är snittet ligger på 31,8 år.
Äldst förra året var förstagångspapporna i Stockholmskommunen Danderyd, 34,4 år, och yngst var de i Storfors i Värmland, 27,1.
Om man tittar på Västerviks förändring mellan åren1980-2015 så man se att förstagångpappan ökat tre år under den perioden.
– På 1800-talet hade vi också en hög medelålder eftersom man inte hade råd att skaffa barn tidigt. I dag är det mer ett val, men samtidigt ska man inte bortse från det materiella och att det tar längre tid att etablera sig i yrkeslivet och på bostadsmarknaden i dag än det gjorde för 30 år sedan. Speciellt i storstäderna, säger Thomas Johansson, som forskat på bland annat ungdomskultur och faderskap.
Hur länge kan trenden med äldre pappor fortsätta?
– Jag tror den kan fortsätta ett tag till men det finns en smärtgräns. Kanske att den är nådd i vissa Stockholmskommuner där det redan i dag är en lång väg innan man når yrkesstatus och det hem man vill ha.
Jämfört med kvinnor så är män i snitt nästan två och ett halvt år äldre när de får sitt första barn.
– Det speglar rätt väl hur det ser ut i yrkeslivet. Män vill jobba lite längre och göra mer karriär innan de känner att det är dags att skaffa barn, säger Thomas Johansson.