Övergångsställen för djur viktig för arters överlevnad

Det är inte bara människan som behöver säkra ställen att korsa vägar. För djur och insekter kan det ibland handla om hela artens överlevnad i området.
? I Europa byggs det redan passager för djur och de kommer att bli vanligare i Sverige också, säger Lennart Folkesson, ekolog och forskningschef på VTI i Linköping.
Faunapassager. Nu är det dags att lägga det märkliga ordet på minnet. Det handlar om säkra och trygga övergångsställen för djur och insekter.
Och de behövs.
? I många fall kan en ny väg eller järnväg hota en hel population i ett område. Många djur och insikter kan inte ta sig över en väg, säger Lennart Folkesson.

I Sverige finns i dag ett fåtal faunapassager av mindre storlek. Det handlar bland annat om grodtunnlar, alltså tunnlar som gör att grodorna kan hoppa fram under vägen istället för på den. Grodtunnlar är en ganska enkel åtgärd och kan till och med ordnas till en ganska låg kostnad vid befintliga vägar.
Behovet av faunapassager är allra störst i mindre länder med många invånare, som Schweiz och Holland, men även Tyskland, Frankrike, Ungern och Österrike. Där har man byggt liknande passager i över tio år.
? Ju mer geografin styckas upp av bilvägar och järnvägar, desto mer hotas djur och insikter.

Just det är orsaken till att vi har så få faunapassager i Sverige. Vi är ett stort land med relativt liten befolkning, och därför blir geografin sällan så hårt uppstyckad av vägar att den biologiska mångfalden hotas.
? Men medvetenheten om problemet har ökat och i framtiden kommer den här aspekten att vägas in redan när nya vägar och järnvägar projektras. Det är då man ska ta dessa hänsyn för att skapa den bästa och billigaste lösningen.
Det stora problemet är naturligtvis de större djuren.
För dessa krävs ofta en så kallad ekodukt.
? Det är en anläggning som byggs över en väg för att förbinda naturen på sidorna. Ekodukten täcks av jord där samma vegetation som finns på sidan av vägen får växa. I princip kan alla djur och växter ta sig över här, säger Lennart Folkesson.

Man började bygga viltbroar för tio år sedan, men dessa fungerade ganska dåligt. De byggdes oftast i betong vilket gjorde att det klapprade när hjortarna gick över. Vilda djur är rädda för den typen av ljud.
De nya ekodukterna blir istället som en del av naturen där djuren kan passera utan att riskera sina egna och bilisternas liv. Fortfarande krävs dock viltstängsel kring vägen, och även kring ekodukten.
En ekodukt kan också vara en kombinerad bil- och djurbro. Då får vägen naturligtvis inte vara för stor eller hårt trafikerad. Djurvägen och bilvägen skiljs åt och djurvägen får samma typ av växtlighet och skydd som en ekodukt.
? Många av de större djuren rör sig mest i skymningen, under natten och i gryningen. Då är som minst fordon ute och trafiken är inte så störande. Det är kanske inte den bästa lösningen, men ibland är det kanske det mest ekonomiska.
Den här typen av broar finns i Uddevalla och i Burlöv.