Rådjurskadavret ligger strax intill de fällda träden.
Det var på lördagskvällen, vid 19.45, som Påhl Petersen gick ut på promenad med hunden Enso. När de närmar sig Glasbruksskogen började Enso markera.
– Han märkte direkt att det var något farligt och visade det genom att skälla grovt, visa tänderna och titta på mig. Han var rädd.
Strax därpå inser Påhl varför;
– Trettio meter in i skogen ser jag vargen. Den tittar rakt mot oss. Vi hade tänkt gå in i skogen, men försöker röra oss bortåt, och gick runt hela området i stället. Då ser jag rådjur, som flyr för livet.
Hur vet du att det var en varg du såg?
– Storleken. Den var större än en schäfer. Och så stod den över ett nyätet rådjurskadaver. Det är inga tvivel om att det var en varg.
Rådjurskadavret är nästan helt uppätet.
Hur kändes det att se den?
– Det var lite obehagligt, jag vet så lite om vargar. Rent krasst ska man väl hålla sig undan.
På söndagsmorgonen tog Påhl med sig en granne som är jägare och gick tillbaka till platsen. Rådjurskadavret låg kvar där, och det syntes att någon nyligen ätit på det.
Men var det en varg Påhl såg? Vi tar kontakt med Roger Lundberg från Gamleby, som är kvalitetssäkrare för länsstyrelsen när det gäller vargobservationer. Han har också fått till sig uppgifterna, och sett bilden, men kan inte säga något säkert. Djuret var så pass uppätet redan att det inte går att se vem som dödat det. Att det saknas två framben tyder på att en räv kan ha varit framme och ätit på det.
– När ett djur dött samlas det snabbt fåglar och rävar som äter, det kan gå snabbt. Men det kan vara ett annat djur som dödat det.
Vad kan det var för djur?
– Det finns många, rävar, hundar, vargar eller lodjur eller något sådant.
Går man in i skogen snett bakom reklamskylten hittar man rådjurskadavret som djuret Påhl såg stod över. Påhl är helt säker på att det var en varg.
I och med att det inte tagits några bilder på själva djuret kan Roger Lundberg inte bedöma hur sannolikt det är att det faktiskt var en varg. Han har inga indikationer i närtid på varg i centrala Västervik, men konstaterar att om var en lär det dyka upp fler observationer inom kort. Vargar är ute och vandrar hela året, men just nu är det parningstid och den rör på sig lite mer än vanligt.
– Om man ser en varg och har möjlighet, ta bild eller filma, då kan vi göra en bättre bedömning. Man ska också rapportera in sin observation till skandobs.se.
Roger Lundberg.
Senare under dagen får vi tips om att ytterligare en misstänkt vargobservation gjorts i trakten. Det var på Norrlandet, en tisdag för två veckor sedan. Anette Molin var ute och gick med sin hundvalp i hagarna ovanför Segersgärde, där hon bor.
– Vi gick upp på gärdet för att valpen skulle få springa fritt. När jag kommer fram till där vi ska vända ser jag en varg som springer 200-300 meter framför mig. Jag tänker: ”Herrejävlar, det är en varg!” Förmodligen såg den mig, för den pep upp på vägen sen och försvann.
Anette har haft vissa misstankar senaste tiden efter att ovanligt många av gårdens höns försvunnit, och att man sett stora tassavtryck i snön. Folk i hennes omgivning har varit skeptiska till om det verkligen är en varg – men Anette känner sig säker.
– Den var så väldigt stor och grå, det kan inte ha varit en räv.
Hon grämer sig över att hon inte hann ta någon bild;
– Jag hade glömt mobilen hemma! Jag som aldrig går en meter utan min mobil annars…
Kvalitetssäkraren Roger Lundberg har koll på även denna misstänkta vargobservation, och har varit på plats för att ta prov på spillning som man trodde kunde komma från en varg. Spillningen kom dock från ett annat djur, en räv. Så om det var en varg eller ej som Anette såg kan han inte avgöra.