Vad Karl-Erik hittade betraktas som ett mycket ovanligt fynd. Inte själva resterna av kolmileplatsen som ligger intill, utan själva upplaget där träkolet förvarades, en så kallad stuk. Det som är ovanligt är att kolet finns kvar efter så många år. Den gran som växt över stuken visade sig vara ca 140 år gammal. På så sätt har kolstuken kunnat åldersbestämmas.
- Jag förstod aldrig var det var, däremot såg jag ju resterna av den gamla kolmilan intill, berättar Karl-Erik.
Han tog kontakt med Donald Öfverberg som vet det mesta om Ankarsrums gamla historia.
- Runt om i skogarna kring Ankarsrum fanns mängder med kolmilor som försedde masugnen på bruket med kol. Många av gårdarna hade arrendekontrakt med överenskommelse att förse bruket med kol.
På hembygdsmuseet Aktiveum finns en så kallad läst som användes för transporter av kolet till bruket eller upplag som fanns på olika platser. Men innan det hamnade där förvarades det nyproducerade kolet i en så kallad stuk, som kunde rymma många kbm kol.
- Att en stuk blivit kvarlämnad på det här sättet förbryllar. Det var ju pengar för ägaren.
När Donald fick klart för sig att det handlade om ett kulturminne blev det fart. I området håller nämligen skogen på att avverkas, och det fanns risk för att stuken skulle förstöras. Han tog kontakt med Holmen AB som sköter avverkningen.
- De var snabbt här och satte slingor runt stuken, och nu är den bevarad som tur är. Det handlar ju om ett fornminne.
Anna Stridsman på Holmen har själv varit på platsen, sett fyndet och märkt ut det.
- Vi är miljöcertifierade och har förbundit oss att inte förstöra kultur- och fornminnen. Granen är avverkad för att inte riskera att förstöra platsen. I sådana här fall gör vi så kallade kulturstubbar, som är 1,5 meter höga som markering att det handlar om ett kulturminne. Ett slags kodspråk till maskinförarna så att inget förstörs.
Hon har sett många lämningar efter kolmilor, men aldrig efter en sådan här stuk. Granen som växt över den ser ut att stå på fötter genom att stammen är frilagd över själva kullen med kolet inunder.
Donald Öfverberg har hittat gamla handlingar där det berättas om kolkörning under senare delen av 1800-talet. Mellan 1860 och 1867 kördes ca 9000 läster per år till ugnarna i Ankarsrum. Det motsvarar ca 18 000 kbm per år. Siffror som skvallrar om att det fanns mer än 350 kolmilor i Ankarsrumsområdet vid den här tiden.
- En fascinerande historia på många sätt, jag är glad över att stuken nu är bevarad. Och är det inte fantastiskt att kolet skulle kunna användas än i dag.