Det är inte bara jobbigare, det tar också mycket längre tid att bli vuxen i dag. - I dag handlar processen om att ändra bilden av sig själv och det gör man inom sig själv på egen hand. Förr var övergången mycket tydligare. Min mormor blev vuxen när hon konfirmerades och jag själv när jag blev myndig, säger Gunnel Jacobsson, forskare och psykoanalytiker vid Psykoterapiinstitutet i Stockholm. Många människor i dagens samhälle väljer att fortsätta leva ett "ungdomsliv" under en mycket längre period än tidigare. Men det finns också stora skillnader mellan hur olika människor planerar sina liv. En del bildar familj i 20-årsåldern, andra 20 år senare efter flera år av resor och studier. - Statistik visar att vi skjuter upp inträdet på arbetsmarknaden och familjebildandet. Dessutom ser dagens 50-60-åringar inte lika gamla ut som 1950-talets 50-60-åringar. Gunnel Jacobsson har i sin forskning intervjuat 23 kvinnor och män åldern 18 till 25 år om deras livssituation och framtidssyn. Hon frågade bland annat om hur de resonerar när de gör sina val och svaren förvånade henne. Ungdomarna berättade att de såg sina val som påtagligt avgörande för den egna identiteten och att det var väldigt viktigt vad andra tyckte om deras val. - Många av dagens unga ser sig själva som individualister, men som individualister går de gärna åt samma håll som andra individualister. Exempelvis påverkas de starkt av vilka yrken som är trendiga för tillfället. Eftersom vi alla är olika reagerar vi också olika när vi övergår till att bli vuxna. En del mår dåligt medan andra knappat märker av övergången. Gunnel Jacobsson möter många unga i sitt arbete på Psykoterapiinstitutet i Stockholm och menar att hon får sina forskningsresultat bekräftade gång på gång. - Tjejerna drar sig tillbaka i någon form av dagdrömmeri och kan känna sig handlingsförlamade och lite sorgsna. De pendlar ofta mellan att dra sig undan och att vända sig utåt och prata om det. Sättet som de reagerar på kan påminna om depression. Killarna försöker istället komma bort från problemet genom att exempelvis sätta sig framför datorn. De pendlar mellan att fly ifrån problemet och att försöka lösa det. Killar kan också reagera på ett destruktivt sätt och Gunnel Jacobsson menar att deras orädda beteende till viss del kan förklara statistiken som visar att det är vanligt att unga män tar självmord eller är inblandade i olyckor. För tjejerna är det snarare viktigt att husläkaren förstår om det är en livskris eller en depression. Gunnel Jacobsson menar att det är skillnad på livskris och att vara deppig. - Unga använder gärna psykiatriska begrepp själva och säger exempelvis att de har panikångest. Egentligen kanske det inte spelar någon roll om man har en livskris eller är deprimerad. Jag tror att det kan vara bra att söka samtalshjälp hur som helst. Om man träffar en terapeut några gånger hinner den personen märka om man är deprimerad eller inne i en utvecklingskris.
Kvartslivskris:
(Quarter-life crisis)
Övergången mellan ungdom och vuxenliv.
Tiden mellan 20 och 29 år, men kan även sträcka sig upp i 35-årsåldern.
Uttrycket är myntat i USA.
En undersökning från Ungdomsstyrelsen visar att en majoritet anser att man är vuxen när man tar ansvar för sina egna beslut.
Källa: www.wikipedia.org, Gunnel Jacobsson
