Östersjön måste räddas

Vårsolen lyser. I lä kan man känna dess värme och få en försmak av sommaren: Soldränkta klippor, leende skärgårdsvikar, folkfyllda sandstränder. Vår kust är rikt rustat för att svalka både länsbor och hundratusentals turister under soliga sommardagar. Vilken vederkvickelse att hoppa i böljan den blå!Men, oj då! Böljan var visst inte så blå. De senaste åren har vattnet i Kalmarsund och Östersjön mest liknat ett mellanting mellan rabarberkräm och ärtsoppa, när man kommit ett stycke in på sommaren och värmen är som kvalmigast. Algblomningen avskräckte ifjol tillräckligt många turister från att åka till Öland, för att det skulle märkas i omsättningen hos många företagare. Allt emellanåt kommer larm om oljeutsläpp som förorenar stränder och orsakar förödelse bland sjöfågel. Östersjöfisket är hotat genom rovdrift och gifter.Varför mår då Östersjön så dåligt? Ja, orsakerna är många.Östersjön är ett mycket känsligt bräckvattenhav. Kväve och fosfater från jordbruket, men även dioxin, kadmium och PCB, förs med regnvattnet ned i bäckar och åar och hamnar så småningom i Östersjön. Det som var tänkt att göda markens grödor förorsakar istället övergödning av havet.Dessa problem kan vi inte lösa själva i Sverige. Vi är bara nio miljoner av de 84 miljoner människor som bor runt Östersjön. Det hjälper inte att en tiondel av dem som bidrar till situationen gör något åt den. Istället måste vi jobba gemensamt. Europasamarbetet är utmärkt för detta ändamålVi kristdemokrater välkomnar överenskommelsen mellan östersjöländerna att begränsa utsläppen av kväve och fosfater från jordbruket utefter tillrinningsområdena till de floder och vattendrag som rinner ut i Östersjön. Det är viktigt att åtgärderna genomförs och att sanktioner används mot de länder som inte lever upp till sina åtaganden. Allt som oftast kommer det larm om oljeutsläpp, som förorsakar stor förödelse på den känsliga naturen. Inte minst sjöfågel drabbas hårt. Orsaken kan vara att fartygsbesättningar passar på att rengöra tankarna, men kan också bero på skador i skrovet vid förlisning. Olja kan numera märkas med DNA, så att det går att spåra varifrån ett utsläpp har skett. Kristdemokraterna vill att EU ska kräva märkning av all olja som transporteras genom Östersjön. Fartyg som går i Östersjön måste ha dubbla skrov, för att minska risken för olyckor. Besättningens kompetens behöver förbättras för att förebygga olyckor.Fiskebestånden har utsatts för stora påfrestningar, genom de nuvarande fiskekvoterna, som hittills har varit på tok för höga. Kristdemokraterna vill istället ha ett system med individuella fiskerätter, som är bättre anpassade efter verkligheten. Med allt för finmaskiga nät i trålarna har även mindre fiskexemplar dragits upp. Därmed har balansen i ekosystemen rubbats och fiskarter som livnär sig på alger har försvunnit. Fiskeredskapen behöver därför anpassas, så att mindre fiskar skonas. I de östra delarna av Östersjön behöver allt torskfiske förbjuda, för att ge möjlighet till återhämtning av bestånden. Marina reservat bör inrättas och de viktigaste lekområdena för fisken bör stängas för fiske under lekperioden. För oss konsumenter kan ursprungsmärkning av fisk vara ett viktigt sätt att påverka. Handel och sjöfart har knutit samman de folk som bor runt Östersjön allt ifrån vikingatiden, under Hansatiden och stormaktstiden. Finland, Baltikum, Polen och det tyska östersjöområdet är en del av vår historia. I nutid har inte minst baltflyktingarna påmint oss om vår gemensamma historia. Efter självständigheten har många band åter knutits med våra grannar på andra sidan vattnet. Med gemensamma krafter, som lättare samordnas nu när alla östersjöstaterna utom Ryssland är med i EU, kan vi vända Östersjöns sorgliga utveckling.

Östersjön måste räddas

I dag skriver Kristdemokraternas EU-kandidat och tillika landstingspolitiker Gudrun Brunegård om vikten av en tydlig Östersjöpolitik.