Sedan 2018 har antalet inkomna orosanmälningar för barn och unga ökat med 65 procent. Antalet inledda barnavårdsutredningar har ökat med 75 procent.
– Det här är en tendens vi ser i hela samhället, att unga mår allt sämre. Egentligen är vi glada för att folk uppmärksammar när barn riskerar att fara illa, och gör anmälningar. Men jag hade självklart gärna sett att det vore på ett annat sätt, säger socialnämndens ordförande Maud Ärlebrant (KD).
Socialchef Joakim Nyman påpekar dock att det nationellt inte gått att fastslå att ökningen beror på att barn mår sämre.
– Däremot har mörkertalet minskat, säger han.
Han kan dock kan inte svara på vilka "kategorier" av anmälningar som ökat.
– Vi kategoriserar det inte, utan utreder varje ärende skyndsamt.
Hur är arbetsbördan för socialsekreterarna?
– Den är ganska hög. Men vi måste utreda och bedöma alla anmälningar skyndsamt. Vi behöver anställa oavsett om vi har budget för det eller inte. Vi har också anställt en hyrsocionom.
Han poängterar att de allra flesta anmälningar inte resulterar i någon insats: 75 procent avskrivs.
– I de flesta fall fann vi ingen anledning till oro, men det är jättebra att man anmäler om man är orolig för ett barn. Jag tror att en del av förklaringen till ökningen är att man har blivit duktigare på att anmäla, säger han.
En del av ökningen förklaras med att individerna i en familj tidigare kunnat ingå i en och samma utredning. Nu utreds varje individ för sig.