Orienterare med fokus på målet

Vikten av att för varje år sätta upp mål och sedan se till att åtminstone några av dem förverkligas var ett av budskapen som Jörgen Olsson ville skicka med de lantbrukare som kommit för att lyssna på hans föredrag på Valstadsskolan i Gamleby på torsdagskvällen.
För hans del är ett av målen att under 2006 vinna VM i orientering, som då avgörs i Danmark. Orientering har denne spänstige 33-åring sysslat med sedan han var sex år. Jämsides med träning och tävling sköter han sina 2 000 grisar på gården i Skåne. En viktig del i hans liv är numera också sambon och de tre barnen.

Han har varit med i landslaget sedan 1997 och har deltagit i fyra VM. Vägen till platsen i världstoppen har stundtals varit kantad av motgångar. Ibland har han varit beredd att ge upp och börja ägna sig åt någon annan sport, som till exempel löpning, där vägen till målet är lättare att hitta än den kan vara i orientering. En tids svår sjukdom med feber och stela leder under flera månader har också varit ett hinder på vägen i karriären.
- Efter ett misslyckande i ett läge där vårt lags seger var given tvingade jag mig att tänka i nya banor, säger han. Under den vintern bestämde jag att nu skulle jag se till att få ut 100 procent av min kapacitet. Jag ville se hur bra jag kunde bli, hitta var gränser gick för min förmåga.
- Jag började med att presentera mitt högsta mål, att delta i VM 1995. Jag var då rankad 119: e man i Sverige, så det var kanske inte så konstigt att jag möttes av en viss skepsis från min omgivning.

Trots att många misstrodde hans möjligheter märkte Jörgen att han fick respekt och ökad uppmärksamhet. Att han satt upp ett så klart mål satte också press på honom själv, det fanns ingen reträtt. Han nådde inte sitt uppsatta mål det året, men vägen var utstakad och
1999 deltog han i sitt första VM. Det har sedan dess blivit två VM-brons och ett EM-brons. Senaste VM i Västerås nådde han en sjunde plats.
- Mina mål inom orienteringen har jag också fört över på målen i mitt lantbruksföretag. Varje år sätter jag upp tio mål. En del lite enklare att genomföra än andra. Jag lyckas aldrig genomföra allt men för varje sak jag lyckas med så känns det tillfredsställande. Hade jag bara satt upp ett högt mål och inte nått dit hade jag aldrig fått nöjet att lyckas.
- När man har målen klara för sig gäller det att ha dem framför sig varje dag och fokusera på dem.

Tidigare var Jörgens mål bara inriktade på att lyckas i orientering, numera finns familjen och företaget också med på listan, oftast högre upp än orienteringen. Den har ändå en stor plats i hans vardag, minst 15 timmar per vecka lägger han ned på träning och tävling, resdagar till tävlingar oräknat. Han påpekar att det hela fungerar tack vare en förstående sambo och en far som sköter grisarna när det behövs.

Till åhörarna i Gamleby gav han förutom råd om uppsatta mål också en uppmaning att se över vad som påverkar det dagliga livet i positiv eller negativ riktning.
- Negativa saker som ovänner, saker i företaget som inte fungerar, stress, dåliga relationer inom familjen är sådant som man ska åtgärda direkt. Sedan gäller det att också se allt som är positivt och glädja sig åt det.
Hur man blir en vinnare hade han ett klart recept på: Våga satsa, beröm dig själv, var nöjd, ödmjukt kaxig och anta utmaningar.

Jörgens besök i Gamleby var ett led i det projekt i Bondeutveckling som LRF och Västervik framåt drivit sedan 2003. Syftet har varit att stimulera och stödja för att skapa uthålliga lantbruksföretag. Av de 223 mjölk och - nötköttsproducenter som fick en inbjudan att vara med har drygt hälften deltagit i utvecklingsmöten, av dessa har 62 fått så kallade utvecklingssamtal, 34 har deltagit i fördjupade analyser med driftsplaner och utvärdering av alternativa driftsformer. Målet med projektet var bland annat att man skulle inspirera till bygget av tio nya ladugårdar med 100 kor i varje. Bara en ladugård har byggds under projekttiden. Det dåliga resultatet beror till stor del på den osäkerhet som råder om den framtida jordbrukspolitiken, många avvaktar med investeringar. Man tycker sig ändå ha sett resultat i att 17 av företagen har gjort större investeringar och att flera har fått möjlighet att bearbeta nya affärsidéer och utvecklingsmöjligheter.