Ordförande Fredriks utmaningar

Sverige som granne med Tjeckien och Spanien. Märkligt? - inte särskilt. Tjeckien lämnade idag ifrån sig ordförandeklubban i EU till Sverige och den förste januari nästa år är det Spaniens tur att leda unionen.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Västervik2009-07-01 00:07
I dag kan således statsminister Fredrik Reinfeldt lägga titeln EU-ordförande till sitt CV. Vem vet, kanske är han den siste svenske statsminister som kommer att kunna stoltsera med det. Vänder man blickarna framåt mot 2020 finns det inget svenskt ordförandeskap inplanerat till dess. Att sia något om EU efter 2020 är aningen svårt. Mycket kan hända och vem vet vad EU kommer att utvecklas till. Förhoppningsvis har EU kommit fram till en ordning som är smidigare än dagens system med byte av ordförandeland varje halvår och parlament i två städer.Ordförandeskapet kommer att innebära politiska och organisatoriska utmaningar för den svenska regeringen. Högprioriterade är inte minst klimatfrågorna och kommer att vara något som vi återkommer till hela vägen fram till årsskiftet. Den stora klimatpolitiska urladdningen kommer i december under FN:s klimatmöte i Köpenhamn där det handlar om att teckna ett nytt klimatavtal.Även om klimatfrågan är en viktig politisk fråga där den svenska regeringen redan tidigt profilerat sig, kommer andra stora frågor, till exempel Lissabonfördragets fortsatta öde, att finnas på dagordningen. Men frågan är om inte de allra största spörsmålen ännu är okända för oss - sådana som uppstår under resans gång, så brukar det vara, På det senaste året - Georgienkris, finanskris och gaskris.Inrikespolitiskt kommer Reinfeldt att kunna skörda frukt, precis som Göran Persson på sin tid, såvida allt går enligt Reinfeldts egna önskemål. Kraschar Lissabonavtalet och kommer allt för mycket grus i maskineriet på vägen mot Klimatmötet i Köpenhamn i december - kan det bli tufft för regeringen Reinfeldt att ta EU-ordförandeskapet som en propagandaseger. Förväntningarna är dock, som sig bör, högt uppskruvade.Tämligen nerskruvade verkar dock riskerna för sammandrabbningar och kravaller vara. Det verkar som att man genom att förlägga alla de största toppmötena i Bryssel, tror sig vara immuna mot kravaller här. Immunitet må vara en överdrift, men ordningsmakten får inte underskatta hoten mot politiker och demokratin. Vi minns Göteborgskravallerna under förra EU-ordförandeåret och sedan dess har vi sett urartade demonstrationståg lite då och då. När Mona Sahlin första maj talade i Malmö i år kastades en Toblerone upp till henne på podiet. Hon fann sig i situationen och skämtade bort incidenten. Det var säkert riktigt gjort. Men Tobleronen hade kunnat vara något annat, så skulle ytterligare en svensk toppolitiker ha kunnat tystats. Låt oss inte invaggas i en falsk trygghet om att det aldrig händer igen. Dåre eller överlagd dårskap? Oavsett vilket: det svenska samhället har ett ansvar att skydda alla våra medborgare, oavsett om det gäller en tonåring på väg hem från krogen, oppositionsledaren på första maj eller ett EU-toppmöte som möts av kravaller. Den polisiära beredskapen måste vara god.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!