"Orättfärdig kritik"
Västerviks räddningschef oense med Räddningsverket om automatlarm.
- Kritiken är väldigt orättfärdig, säger Västerviks räddningschef Pierre Strid.
Omkring var tredje utryckning orsakas av att automatiska brandlarm utlösts på bland annat industrier och vårdhem. I mycket få fall är det någon brand.
Enligt Mette Lindahl-Olsson, chef för Räddningsverkets enhet för olycksförebyggande verksamhet, vill brandkårerna inte ta itu med problemet eftersom de får betalt för utryckningarna från de som har larmen.
Betalningen, enligt Räddningsverket cirka 4000 kronor per gång i genomsnitt, går in i räddningstjänstens budget.
- Visst åker vi ut på många automatlarm. Men oftast har de onödiga larmen orsakats av någonting, till exempel en svetsande hantverkare eller bakning/stekning som gett rök eller os, säger Pierre Strid.
- Genom ett öppet fönster kan bilavgaser leta sig in. I alla dessa fall har ju den larmanläggningen fungerat som den ska. Ofta är det handhavandet som är fel. Rökdetektorn kan vara felplacerad. Det kan också röra sig om tekniska fel.
Att "falsklarm" från automatiska larmanläggningar skulle vara en lukrativ verksamhet för räddningstjänsten är helt fel.
- I alla fall här i Västervik. Vi tar i enstaka fall ut en avgift på 2575 kronor. Under årets första sju månader har vi tagit ut totalt 28000 kronor. Det är dock ett självkostnadspris, eftersom vi ju har motsvarande kostnader för utryckningarna, betonar Strid.
Västerviks räddningschef berättar att antalet automatiska brandlarmanlägningar har ökat kraftigt på senare år, och att det då uppstått inkörningsproblem innan man hunnit rätta till fel.
- Det är definitivt ingen girighet som ligger bakom de fåtal fall vi tar betalt för. Tvärtom försöker vi alltid komma tillrätta med vad orsaken till ett automatlarm är. Det är alltså helt fel påstå att vi inte vill ta itu med problemen.
I regel behöver en automatlarminnehavare i Västervik ej betala för en utryckning.
- De måste dock åtgärda problemet. Upprepas det ett antal gånger tar vi betalt.
Räddningstjänsten har avtal med respektive larminnehavare och arrangerar regelbundet kurser för den anläggningsskötare som enligt avtalet har underhålls- och tillsynsansvar för anläggningen.
På skolor och daghem har på senare år satts in ett stort antal larm.
- Larmen har gjort att vi förskonats från bränder på den här typen av anläggningar de senaste åren, understryker Pierre Strid.
- Vi har alltså minskat på antalet nödvändiga larm, vilket inneburit att folk ej kommit till skada.
- Räddningsverket har fel fokus. Det är viktigare att minska på de nödvändiga larmen. Det vill säga att vi förebygger bättre.
Så jobbar vi med nyheter