På den här åkern i Bredvassa utanför Loftahammar grävdes en befintlig fiberkabel (i förgrunden) av i början av Open Infras grävprojekt. Den lades sedan ner igen av grävarna, men inte tillräckligt djupt. När en bonde var där och plöjde senare grävdes kablarna av ännu en gång.
Avgrävda avlopps- och vattenledningar. Mark som inte återställts ordentligt efter att jobbet färdigställts. Grävningar som gjorts utanför markavtalen.
Såväl i Västerviks kommun som på andra håll i landet har det återkommande rapporterats om missnöjda markägare och problem i Open Infras fiberprojekt.
För en månad sedan polisanmälde länsstyrelsen i Gävleborg bolaget för att ha grävt i vattendrag utan tillstånd. Nu har även länsstyrelsen i Kalmar län gett bolaget bakläxa. Förra veckan gav man bolaget ett grävförbud på grund av felaktiga grävningar och skador på naturmiljön på flera markområden i länet där man har lagt eller håller på att lägga ner fiber, däribland i Hulöhamn utanför Loftahammar.
"Det är mycket ovanligt att vi tvingas ta till en sådan nödåtgärd", sa enhetschefen Magnus Danbolt i ett pressmeddelande från länsstyrelsen.
Open Infras vd Erik Stiernstedt medger att det är en bakläxa, ett "backjobb" som Open Infra har fått.
– Det är givetvis allvarligt, och en kvalitetsbrist som vi måste rätta till.
Varför har det blivit så här?
– Det är en rad olyckliga omständigheter som inträffat samtidigt. Förra året gick flera av våra tidigare underentreprenörer i konkurs. Sedan har vår egen uppföljning och styrning ibland varit bristfällig, vilket bland annat lett till att felaktiga beslut har tagits ute i fält. Vi har haft för dålig kontroll på vår underentreprenör, helt enkelt. Ansvaret är mitt.
Erik Stiernstedt är vd på Open Infra.
På flera håll vittnar markägare om att man grävt på platser man inte avtalat om. Nu sätter länsstyrelsen stopp för fler grävningar på en rad platser i bland annat Västervik.
Erik Stiernstedt berättar att man vidtagit en rad åtgärder för att övertrampen inte ska återupprepas. Besiktningen efter att grävningar gjorts ska framöver ske tidigare än de gör idag, och underentreprenören ska i högre grad fotodokumentera sitt arbete.
– Målsättningen är att eventuella problem ska fångas upp mycket tidigare. Vi kommer att göra fel även i framtiden, men vi ska göra färre fel.
Har ni avslutat samarbetet med den aktuella underentreprenören?
– Vi har fortsatt samarbete i begränsad skala.
Att era underentreprenörer inte verkar vi ha koll på hur och var man får gräva är något som markägare på olika håll vittnat om, däribland ett flertal i vår kommun som vi pratat med. Vilka krav ställer ni på underentreprenörerna?
– Open Infra följer branschens riktlinjer som tagits fram av Robust Fiber. Det är en ganska liten bransch. De vi anlitat har erfarenhet av att gräva fiber, det här har varit mer av ett ledningsproblem.
Erik Stiernstedt är medveten om att det finns ett missnöje bland många markägare – men vill inte medge att Open Infra har ett generellt problem med sina underentreprenörer.
– Jag tror man måste se hela bilden. Vi har 800 projekt. Vi är bra på att bygga landsbygdsfiber. Vi har en handfull markägare som är besvikna, men vi har skrivit avtal med totalt runt 15 000 markägare, man ska se det här i ljuset av det.
Samtidigt;
– Det har varit tufft de senaste åren för våra underentreprenörer, och det är klart att det påverkar.
Open Infra har byggt och ansvarar för många fibernät på landsbygden i Sverige.
I en intervju med Sveriges Radio Kalmar nämner Erik Stiernstedt tidspress som en anledning till de felaktiga grävningarna. När vi frågar vad denna tidspress beror på berättar han att den tid bolaget har på sig att utföra projekten man får bidrag från Post- och telestyrelsen för är tre år. Tre år kan tyckas mycket – men att hinna sälja in avtal, teckna markavtal, hitta entreprenörer och utföra projektet har varit mer utmanande än vad Open Infra i början trodde.
Framför allt handlar det om att man tecknat väldigt många privata markavtal, som kräver individuella förhandlingar.
– Det är ett pussel som ska läggas. Sen handlar det om kombinationen av många olika projekt man jobbar med samtidigt. Hade man bara haft ett projekt hade ju tre år inte varit något problem.
Tog ni er vatten över huvudet som tog er an så många projekt?
– Nej, det tycker jag inte. Men det har varit mer komplext än vi hade räknat med.
Erik Stiernstedt säger samtidigt att det är det är få andra bolag som vill gräva för fiber på landsbygden, eftersom det är så komplicerat. Han poängterar också att projekten innebär ett långsiktigt åtagande från Open Infra, som kommer att äga och hyra ut näten till internetoperatörerna. Därför ligger det i bolagets intresse att arbetet görs så bra som möjligt. Avgrävda kablar och eventuella störningar i nätet påverkar i hög grad Open Infra själva.
– Det ligger ännu mer i mitt intresse än i markägarnas att kablarna grävs ner tillräckligt djupt.
Flera markägare vi pratat med har tyckt att det är väldigt svårt att få tag på någon på Open Infra när de har frågor eller synpunkter. Är det något du känner igen?
– Det här med vår tillgänglighet är något vi jobbar med hela tiden, men det har varit problematiskt. Vi uppmärksammade en mejlkorg som markägarna ska vända sig till som inte hade en mottagare, och inte haft det på tre månader.
Oj, varför blev det så?
– Arbetet med att hantera inkommande mejl från markägare delegerades i organisationen. Dessvärre var uppföljningen bristfällig. Utöver det har viss personalomsättning påverkat oss. Nu har vi styrt upp detta och målsättningen är att öka vår tillgänglighet.
Open Infra har grävt för fibernät på flera platser i Västerviks kommun och grannkommunerna. Både Post- och telestyrelsen och Region Kalmar har beviljat projekten mångmiljonbelopp i bidrag. Planen är att Open Infra ska slutrapportera alla sina projekt i Kalmar län den sista maj.
Åter till förbudet som länsstyrelsen utfärdade mot Open Infra förra veckan. Erik Stiernstedt förklarar att det berör fyra naturskyddade områden, där Open Infra efter ett samråd med länsstyrelsen fått okej att gräva. Men efter att grävarna vid flera tillfällen gått utanför de områden man avtalat för satte länsstyrelsen till slut ner foten.
På tre av platserna är projekten redan färdiggrävda, men på den fjärde platsen, i Mörlunda tätort, fick man helt enkelt lägga ner sina skopor.
– Vi har 121 kunder i Mörlunda tätort som vi tänkt driftsätta till midsommar. Det hoppas vi fortfarande att vi kommer kunna göra. Det länsstyrelsen sagt är att vi måste inventera vad vi gjort och jämföra med samrådet, och sedan komma med en åtgärdsplan, säger Erik Stiernstedt.
Planen är att Open Infra ska slutrapportera alla sina projekt i Kalmar län den sista maj. Efter slutrapporteringen är det bidragsgivarna, bland annat Region Kalmar, som gör en bedömning och tar ställning om utbetalningar.
Hur påverkas ni ekonomiskt av förseningar och de problem som varit?
– Väldigt lite. Infrastruktur är en långsiktig affär, det här bygger på att vi kan få intäkter under många år framöver. Vi har en ganska uthållig filosofi och en 30-årshorisont.