Omöjligt att stå utanför euron

Finanskrisens upphovsland är USA. Under presidenterna Carter och Clinton stiftades lagar som tvingade bolåneinstitut att ge mycket förmånliga lån till personer som inte hade ekonomisk täckning. Ledningarna för de båda bolåneinstituten Fanny Mae och Freddy Mac agerade sedan så att lånen kunde ompackas och köpas och säljas. Samtidigt gav man kampanjbidrag till kongressledamöter och då främst demokrater för att de skulle blunda för de tvivelaktiga affärerna.USA:s regering och centralbank gjorde i september det stora misstaget att låta investmentbanken Lehman Brothers gå i konkurs. Oron spred sig snabbt över hela den globala finansmarknaden. En dominoeffekt uppstod som drabbade banker och andra kreditinstitutioner över stora delar av världen som nu upplever sin värsta kris sedan 1929. Dessvärre är den en kombinerad finans- och lågkonjunkturkris. För Sveriges del har vi hittills främst sett de katastrofala följderna för fordonsindustrin med underleverantörer.Finanskrisen visar hur nödvändigt det är med strikta och gemensamma regler inom den globala finanssektorn. Värdet av utgiftstak och överskottsmål i budgeten för att klara sämre konjunkturer kan inte nog påpekas liksom att ett lands centralbank bör vara helt oberoende av den politiska makten. EU-kommissionen och andra EU-organ arbetar för att snabbt samordna regelverken och principerna för tillsyn över hela EU-området. Redan förra hösten när den amerikanska bolånekrisen började sprida sig till Europa antog EU:s finansministrar en färdplan för att öka noggrannheten och öppenheten på EU:s finansmarknad. Målet nu är att tvinga bankerna att stärka sitt eget kapital för att bättre kunna klara framtida kriser. Vidare att förbättra samordningen av tillsynen över bankerna. Den unionella gemenskapen underlättar hanteringen av frågor som i annat fall sannolikt skulle bli mer svårlösta. Den 24 oktober enades ledarna för 13 asiatiska länder att skapa en gemensam krisfond på 80 miljarder dollar. Krisöverläggningar ägde samtidigt rum i Peking mellan företrädare för EU:s stats- och regeringschefer och ledarna för 16 asiatiska nationer. Den svenska regeringen har bland annat beslutat att skapa en stabilitetsfond finansierad av staten med 15 miljarder kronor och en årlig avgift för banker och andra kreditinstitut. Inom 15 år ska fonden förvalta kapital motsvarande 2,5 procent av bruttonationalprodukten.Sämre tider visar även problemet med mindre länders valutor. Island är paradexemplet. Bara i år har den isländska kronan tappat två tredjedelar av sitt värde. Av öns befolkning förordar nu mer än 50 procent EU-medlemskap och därmed sannolikt övergång till euron medan endast 30 procent och främst folk inom fiskerinäringen är motståndare. Den 24 oktober hade den svenska kronan under tre månader sjunkit med 30 procent mot dollarn och 7 procent mot euron och det brittiska pundet. Kortsiktigt tjänar dollarfakturerade produkter från skogsindustrin och de svårt krisdrabbade Volvo och Saab på kronförsämringen medan resor och importvaror blir dyrare. Då allt fler länder överger sina egna valutor ökar risken för att kvarvarande mindre gångbara valutor utsätts för spekulation. Dessutom är det inom Eurogruppen som de viktigaste besluten fattas inom EU även om de rent formella besluten senare tas i finansministerrådet. Det stora räddningspaketet inom EU med förhoppningen att lugna finansmarknaden avgjordes sålunda inom den slutna eurogruppen.I Sverige har redan röster höjts för att debatten om en framtida övergång till euron ska återupptas. När allt fler EU-länder i framtiden övergår till euron torde det inte minst inför risken av valutaspekulation vara omöjligt för ett litet land som Sverige att inte delta i valutasamarbetet - något som alla EU-medlemmar enligt reglerna är skyldiga att göra.En intressant frågeställning är även hur budget- och bytesbalansunderkotten som finns i ett stort antal västländer ska hanteras då överskotten främst finns i Kina, Japan och Mellanösterns länder. Är dessa villiga att ställa upp och i så fall på vilka villkor? Hur förändras de politiska maktförhållandena då dessa länder innehar större delen av världens valutareserver?

Omöjligt att stå utanför euron

Sämre tider visar problemet med mindre länders valutor, konstaterar Carl-Erik Bladh som i debattartikeln diskuterar finanskrisens uppkomst, hantering och EU-samarbetet.