Fastighetsägarna har i samarbete med konsultbyrån WSP tagit fram en lista över Sveriges 50 varmaste orter år 2071-2100.
– Vi har utgått från data från SMHI:s klimattjänst och jämfört perioden 1971-2000 med 2071-2100, säger David Björnberg, omvärldsanalytiker på Fastighetsägarna.
Under åren 1971-2000 hade Västervik i genomsnitt 7,7 dygn med högsommarvärme per år och enligt Fastighetsägarnas lista skulle antalet dygn med högsommarvärme kunna vara så många som 61 per år under åren 2071-2100.
– Vi har utgått från utsläppsscenariot RCP 8,5 när vi tagit fram prognosen, säger David Björnberg.
RCP 8,5 är det "värsta scenariet" av fyra scenarier och innebär att koldioxidutsläppen är tre gånger högre än dagens, metanutsläppen ökar kraftigt och beroendet av fossila bränslen är fortsatt stort.
Har ni tagit fram något mer scenario där vi har lyckats minska utsläppen, att jämföra med?
– Nej, vi har bara tagit med siffror för scenario 8,5. Det är en av de officiella scenarier SMHI använder sig av i sina klimatmodeller. Exakt hur framtiden kommer att bli är det ju ingen som vet, men problematiken med värme och regn kommer kvarstå även i de andra scenarierna, säger David Björnberg och påpekar att antalet dagar med högsommarvärme kommer att öka oavsett val av scenario.
– Vårt syfte är att med de här siffrorna sätta fokus på vad fler högsommardagar innebär för fastighetsbranschen.
Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, hade gärna sett att Fastighetsägarna presenterat fler scenarier.
– Det hade varit bättre och mer pedagogiskt. Utsläppsökningen enligt scenario RCP 8,5 är mycket stor. Men det här är ju ett scenario och så här illa kan det faktiskt gå, säger han och fortsätter.
– Dessutom finns det en annan sak till i det här, det kan ju faktiskt hända att vi har fel i våra modeller och antaganden, och att klimatförändringarna går snabbare och blir mer problematiska än vad vi faktiskt hade trott. I ett sånt sammanhang är det bra att ha scenarier som RCP 8,5 att jämföra med.
Vad är det som gör att Västervik hamnar så högt på listan?
– På ett generellt plan kan man säga att det beror på nederbördsfördelningen. För Västerviks del så handlar det om att Sydsvenska höglandet har tagit nederbörden. Det är ofta torrare på ostkusten och mer sol vilket bidrar till att få upp temperaturen, säger Erik Kjellström som också nämner att försommarens sjöbris ofta bidrar till finare och varmare väder, vilket kan bidra till att just Västervik hamnar på fjärde plats på listan.
David Björnberg menar att det krävs ett strategiskt arbete för att hantera riskerna som ett förändrat klimat innebär och att den här undersökningen är ett sätt att lyfta frågan.
– Vi behöver klimatanpassa våra fastigheter och även se till att vi har de tekniska lösningarna. Vi har tidigare byggt för kyla och nu behöver vi bygga för värme också, säger David Björnberg.
Värmetopplistan: Antalet dygn med högsommarvärme per år under perioden 2071-2100 (respektive 1971-2000)
- Karlskrona: 69,1 dygn med högsommarvärme per år (jämfört med 16,2 dygn under perioden 1971-2000).
- Lidingö: 63,7 dygn (17,4 dygn)
- Kristianstad: 61,8 dygn (14,6 dygn)
- Västervik: 60,9 dygn (7,7 dygn)
- Kalmar: 60,6 dygn (10,1 dygn)
- Gustavsberg: 59,6 dygn (10,1 dygn)
- Linköping: 56,1 dygn (16,8 dygn)
- Södertälje: 56,1 dygn (13,9 dygn)
- Norrköping: 55,4 dygn (14,8 dygn)
- Nyköping: 54,9 dygn (10 dygn)