Ökade skatteintäkter räddar ekonomin
Kommunens ekonomiska situation är bekymmersam, konstaterar kommunledningen i delårsrapporten för årets första sex månader. Men trots dystra siffror är styrande politiker nöjda - siffror som blivit kända efter att rapporten skrevs visar på ökade skatteintäkter och därmed en bättre ekonomi.
Uppgiften om de ökade skatteintäkterna kommer från organisationen Sveriges landsting och kommuner. Prognosen visar att Västerviks kommun får elva miljoner kronor mer i intäkter från skatter än vad som tidigare varit känt. Därmed ökar chansen att det resultat som budgeterats kan nås.
Enligt budgeten skulle Västerviks kommun göra en vinst på 15,1 miljoner kronor under årets sex första månader, framförallt beroende på högre statsbidrag och större skatteintäkter. Men ökade utgifter för flera nämnder gör att den vinsten snabbt ätits upp.
I delårsrapporten görs bedömningen att utgifterna ökar med 14,4 miljoner kronor. Vinsten skulle därmed bara bli marginell, och de pengar som behövs för att återställa tidigare underskott saknas.
Framförallt beror detta på kostnaderna för vinterväghållningen och de akuta åtgärderna på Tjusthallen, men också ökade personalkostnader gör att budgeten riskerar att inte hållas.
Men nu har alltså nya siffror presenterats som gör att siffrorna i delårsrapporten inte längre är aktuella. Förhoppningen är att de ytterligare elva miljonerna i ökade skatteintäkter ska göra att överskottet för det första halvåret 2006 blir 12,4 miljoner kronor.
- Det verkar som om vi kan nå det resultat vi satt upp, säger Harald Hjalmarsson.
Samtidigt kvarstår en rad osäkra faktorer inför framtiden. Enligt delårsrapporten kan kommunen räkna med betydande kostnadsökningar för pensioner, samtidigt som exploateringen av Gertrudsviksområdet också innebär ökade kostnader för kommunen i ett första skede, innan satsningen ger större skatteintäkter.
Dessutom tar inte de ökade skatteintäkterna bort det faktum att ekonomin skenat i väg för flera nämnder - något som kommunchefen Conny Jansson säger skapar en viss oro inför framtiden.
- Vi måste nu ta reda på varför kostnaderna skenar iväg och vad vi kan göra för att stoppa det, säger han.
Och Harald Hjalmarsson håller med:
- Vi kan inte tillåta de avvikelser som vissa nämnder gör. När det gäller vinterväghållningen och ishallen är det utgifter vi inte kan styra, men vi ska bland annat se över de interkommunala kostnaderna inom gymnasieskolan och försöka få ner kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen.
Så jobbar vi med nyheter